Ingela Andersson har gjort en konfliktanalys på utbildning i Afghanistan. Foto: Eva Kellström Froste

Utbildningen påverkar konflikten

TEMA SKOLOR I SKOTTLINJEN | Konflikten påverkar utbildningen – men utbildningen påverkar också konflikten och dess grundorsaker. Ojämlikhet och bristande kvalitet ökar spänningarna. Men förändring kan vara på väg.

Ingela Andersson, konsult inom fred och säkerhet, fick i uppdrag av Unesco att utföra en konfliktanalys på utbildningssektorn i Afghanistan. Unesco är part till det afghanska utbildningsministeriet.

Hennes slutsats är att det internationella samfundet och den afghanska regeringen måste titta mycket mer på vilken roll som utbildningen spelar i konfliktdynamiken och hur utbildningen kan påverka både positivt och negativt. Tidigare har man fokuserat på konfliktens negativa påverkan på utbildningen. 

– Med fokus på hur utbildningen påverkar konflikten kan man jobba mycket mer aktivt med grundorsakerna, och därmed minska risken att spä på rådande stämningar och faktiskt göra skada, säger Ingela Andersson.

Den afghanska staten har med olika metoder försökt ta kontroll över utbildningen, utifrån antaganden att det ska öka förtroendet för staten och minska risken att outbildade ungdomar blir rekryterade av väpnade grupper. Men till skillnad från många andra länder i konflikt har den hypotesen inte fungerat. Det finns flera skäl till det, berättar Ingela Andersson.

Använts som maktmedel

Utbildning i Afghanistan har under lång tid använts som ett maktmedel i konflikten och politiserats. Därför finns en stor misstänksamhet mot att staten har en underliggande agenda, speciellt ute på landsbygden. En stor och viktig fråga som orsakar konflikt är vilken roll islam ska spela i utbildningen

– Efter talibanernas fall var det mycket fokus på kvantitet, på att öka tillgång och tillgänglighet. Det blev en bristande kvalitet och därför fick inte utbildningen den effekt det var tänkt, säger Ingela Andersson.

Den bristande kvaliteten på utbildningen och ojämlik fördelning av resurser spär på känslan av ojämlikhet och diskriminering. Det leder till lokala konflikter mellan olika grupper.

Islams roll i samhället, politisk makt, statlig kontroll och genus är alla viktiga frågor i konflikten i Afghanistan, liksom avståndet mellan stad och landsbygd. Alla dessa dimensioner finns med i utbildningen och gör att skolorna blir en del av det politiska spelet, och bidrar också till att de utsätts för attacker och att flickor och kvinnliga lärare attackeras.

Undviker känsliga frågor

Ingela Andersson pekar också på en tendens både hos det internationella samfundet och den afghanska regeringen att undvika de känsligare frågorna, som etnicitet, språk och geografisk tillhörighet, både när det gäller att föra statistik och att fördela resurser.

Därmed riskerar man att göra, och gör, skada, eftersom det ökar risken att vissa grupper blir diskriminerade och upplever diskrimineringen som avsiktlig. Ett exempel är språket. I teorin ska staten tillhandahålla undervisning på varje barns modersmål, men detta sker inte i praktiken vilket gör att vissa grupper känner sig diskriminerade. Det skapar spänningar både på lokal och nationell nivå.

Det internationella samfundet är part till den afghanska regeringen och Unesco är en av de viktigaste aktörerna inom utbildningssektorn. Samtidigt som det är viktigt med ett starkt lokalt ägarskap menar Ingela Andersson att de internationella aktörerna bör föra en aktiv dialog kring de känsliga frågorna, och också sätta press på den afghanska regeringen när det gäller flickors rätt till utbildning.

– Utbildningsministeriet skyller på att det råder konservativa värderingar på landsbygden. Men det finns bara hälften så många statliga skolor för flickor som för pojkar, och den bristande tillgången till toaletter påverkar flickor mer negativt än pojkar. Staten har också ett stort ansvar. Det finns ett starkt stöd för flickors utbildning, säger Ingela Andersson.

Bidra till fredsbyggande

I rapporten tar hon också upp hur utbildningen bättre kan bidra till fredsbyggande. Det handlar om vilka normer och värderingar som ska styra och vilken metodik som lärarna ska använda, hur lärarna behandlar eleverna och hur eleverna behandlar varandra.

– Tyvärr finns det en tradition att lärare behandlar elever väldigt illa, och slår eleverna. Allt sådant måste städas bort så att skolan blir en fredlig och neutral zon, säger Ingela Andersson.

Till det som leder till en våldskultur i skolorna hör också uppmaning till våld och negativa stereotyper om andra grupper.

Hittills har ”peace education” funnits med i mindre skala i den statliga utbildningen men det har inte genomsyrat läroplanen. Nu pågår dock en reform av läroplanen och Ingela Andersson tror att man är på rätt väg i den. Det finns en ökad medvetenhet om problemen och vad som gått fel, och skrivningar om ”peace education” i utkastet.

– Det krävs också en ökad dialog och mer transparens. Staten hävdar att man bjudit in olika aktörer ur civilbefolkningen, vilket är positivt, men det har ändå varit i rätt liten skala. Går du ut på landsbygden har de antagligen inte hört talas om reformen – då finns stor risk att skiljelinjerna lever kvar.

Ingela Andersson berättar att hennes rapport togs väl emot.

– Det uppdrag jag gjorde för Unesco i Kabul blev en ögonöppnare. Unesco är en av de största parterna till utbildningsdepartementet. Så det finns hopp, säger hon.

Text: EVA KELLSTRÖM FROSTE
Redaktör för Afghanistan-nytt

Läs mer:

Fler missar utbildning när farorna ökar

Ubildning en måltavla för talibaner och IS

Skolan ligger nära skottlinjen

Enkät: Hur påverkar konflikten dig?