Kvinnliga journalister kraftsamlar för att skydda sina rättigheter, här på organisationen CPAWJ:s seminarium i augusti. Wida Stanekzai, tidigare journalist på TOLO News, Khalida Rashid, nyhetschef på Zan TV, Marzia Adil, BBC, Anoosha Ansari, CPAWJ:s provinsreporter, Shukria Safi från SAK, Roya Tanha, Nemrukh news weekly och Atefa Mohammadi, Banoo TV, på en workshop under dagen. Foto: CPAWJ

Talibaner motarbetar kvinnliga journalister

Situationen för kvinnliga journalister i Afghanistan är redan pressad, men samtalen mellan regeringen och talibanerna ökar oron.

Behishta Ayoubi är biträdande chef för en organisation för skydd av afghanska kvinnliga journalister, Center for Protection of Afghan Women Journalists (CPAWJ). Hon berättar att kvinnliga journalister är oroliga över hur utgången av fredssamtalen kommer att påverka kvinnornas möjligheter att arbeta som journalister i framtiden. Talibanerna vill inte höra kvinnors röster i radio och de vill inte se kvinnors ansikten på tv.

CPAWJ har dragit igång flera kampanjer och evenemang under året för att höja de kvinnliga journalisternas röster och skydda deras rättigheter under fredsförhandlingarna med talibanerna.

I oktober släppte CPAWJ en rapport om situationen för kvinnliga journalister i Ghazni. Kvinnorna är oroade över hot från talibanerna. Talibanerna har nyligen sagt åt medier i Ghazni att sända det som talibanerna vill och att musik, annonser från regeringen och kvinnors röster i radio omedelbart ska stoppas. Kravet tolkades som ett hot och en varning. Förra året tvingade talibanerna en radiokanal i Ghazni med ett särskilt program för kvinnor, Radio Sama, att stänga ned.

Hoten från talibaner har ökat

Mahjabin Nekzad, journalist i Ghazni, berättar i rapporten att kvinnliga journalister ställts inför sociala problem och säkerhetsproblem även tidigare, men att hoten från talibanerna på senaste tiden har fördubblats och att hon och hennes kolleger är allvarligt oroade över det.
Anisa Amiri oroas också:

– Om situationen fortsätter på det här sättet kommer allt som åstadkommits de senaste två decennierna att stoppas och vår position i media kommer återigen att äventyras.

Enligt CPAWJ:s rapport är Afghanistan inte längre ett säkert land för kvinnliga journalister, särskilt inte i provinserna Baghlan, Kunduz och Wardak. Inte heller Kabul är säkert.

Kvinnliga journalister kämpar mot sociala och ekonomiska hinder och diskriminering. CPAWJ:s rapport visar att 20 procent av kvinnliga journalister förlorat sina jobb under coronapandemin. En av dem är Nahid Bashardost, som arbetade på nyhetsbyrån Pajhwok i Kabul.

– Jag förlorade mitt jobb samtidigt som mina manliga kolleger fick fortsätta arbeta på distans. Jag var hemma i åtta månader. När situationen blev lite normal igen fick jag komma tillbaka och jobba på Pajhwok, men med hälften av lönen som jag hade innan, berättar Nahid Bashardost.

Anosha Ansari, reporter för CPAWJ i provinsen Balkh och tidigare nyhetspresentatör på Ariana TV i Balkh, berättar om kvinnors tuffa villkor i branschen:

– Kvinnliga journalister diskrimineras vid rekrytering, de diskrimineras och trakasseras när de arbetar och gör intervjuer i samhället. När de gör research har de svårt att få tillgång till information från ansvariga, säger hon.

Shukria Safi
Kommunikatör på SAK i Kabul