Rohawza Ahmadi, och Rawzia Sediqi (blå sjal) säger ”Tack för att ni kom hit och besökte oss. Det gör att vi känner att det finns någon som tänker på oss och stödjer oss. Det får oss ännu mer motiverade att fortsätta! Kvinnor måste också få lov att utbilda sig precis som männen!”. Foto: Malin Hoelstad

Replik: Effektivt bistånd ger resultat för fattiga i Afghanistan

Tidningen Expressen ledarsida gör en feltolkning av vår rapport ”Aid Effectiveness in Afghanistan” om biståndet till landet. Där givarna har samordnat stödet till det svårt konflikthärjade Afghanistan har biståndet varit effektivt, replikerar generalsekreterare Andreas Stefansson.

I artikeln Enprocentmål för biståndet måste bort hänvisar Expressens ledarredaktion till en rapport som Svenska Afghanistankommittén och Oxfam finansierade, ”Aid Effectiveness in Afghanistan”, och påstår att biståndet till Afghanistan har en negativ effekt. Det är en feltolkning. Rapporten konstaterar att det är bistånd som är ineffektivt som riskerar att leda till negativa effekter. Där givarna samordnat stödet till det svårt konflikthärjade Afghanistan har biståndet varit effektivt!

Rapporten hade i uppgift att granska hur väl de internationellt överenskomna principerna om biståndseffektivitet från Parisdeklarationen följs (nationellt ägarskap, anpassning efter länders egna system, harmonisering, resultatfokus, ömsesidigt ansvarsutkrävande). Rapporten konstaterar att det finns brister och godtycklighet i hur dessa principer efterlevs. Den ineffektiviteten gör att biståndet inte når sin fulla potential.

I årtionden har till exempel givarländer betalat ut stora mängder bistånd i andra syften än utveckling för det afghanska folket. I stället har man prioriterat nationella intressen, säkerhetspolitik eller att skapa acceptans för den militära insatsen. Det har fört med sig många olyckliga konsekvenser, se till exempel regeringens utredning av Afghanistaninsatsen.

Rapporten från Svenska Afghanistankommittén och Oxfam konstaterar även att givarländer har minskat sin riskbenägenhet på grund av en försämrad säkerhetssituation de senaste åren. Det leder också till sämre resultat – att arbeta i konfliktländer som Afghanistan innebär alltid en viss risk.

Att dåligt bistånd är dåligt för mottagaren är känt sedan länge. Vi tycker därför att det är viktigt att biståndet granskas och att det genomförs på ett så effektivt sätt som möjligt, trots de stora utmaningar som finns i ett kris- och konfliktdrabbat land som Afghanistan. Landets oerhörda biståndsberoende är något som vi arbetar aktivt för att motverka genom att stärka kapaciteten hos lokalbefolkning, civilsamhälle och institutioner.

Det är frustrerade att fattigdomsnivåerna i Afghanistan inte minskar, men samtidigt har stora framsteg gjorts i Afghanistan. Biståndet har lett till mödradödligheten mer än halverats sedan 2002. Barnadödligheten har också den minskat med nära hälften mellan 2010 och 2018. Antalet barn i den afghanska skolan har ökat från omkring en miljon barn 2001 till omkring 7–8 miljoner i dag.

Dessa framsteg har man gjort trots att det har pågått en konflikt i landet med över 10 000 civila offer om året. 2018 och 2019 var enligt Uppsala konflikdatabas Afghanistan den dödligaste konflikten i världen.

Nu riskerar covid-19 leda till en svältkatastrof i landet och behoven av stöd ökar ytterligare. Samtidigt riskerar krisen att försämra möjligheterna för en långsiktigt bärkraftig fred. Om biståndet minskar nu riskerar många års framsteg att gå förlorade.

Givarländer bör i stället titta på vad rapporten som SAK beställde faktiskt rekommenderar: Lev upp till de åtaganden som gjorts och samordna stödet i enlighet med Afghanistans egna prioriteringar, öka det afghanska ägarskapet för sin utveckling men håll regeringen ansvarig för sina åtaganden gentemot det afghanska folket, motverka korruption, stärk institutioner och öka transparens, planera för långsiktigt stöd.

Andreas Stefansson, generalsekreterare

Svenska Afghanistankommittén

Läs repliken på Expressens ledarblogg

Etiketter

DebattPress