Plundring hotar kulturarv i både Afghanistan och Sverige

Aghanistan är ett land i hjärtat av Eurasien. Det är en statsbildning äldre än till exempel USA och många europeiska stater. Området har varit befolkat sedan tidig stenålder för mer än 50 000 år sedan. Jordbruk och boskapsskötsel har praktiserats i närmare 11 000 år.

Det mångfacetterade kulturarvet i Afghanistan har i vår samtid skadats svårt av å ena sidan krigshandlingar, fattigdom och brist på säkerhet, å andra sidan av samvetslösa utländska köpare som drivit på plundringen av fornlämningsplatser och museer.

Liksom Sverige har Afghanistan skrivit under såväl Unescos som Unidroits konventioner om skydd av kulturarv och reglering av försäljning av kulturarv. Det kan därför vara bra att ha ett jämförande perspektiv när vi diskuterar hotet mot kulturarvet, inte minst när vi möter västerländska argument för att privatsamlare skulle kunna rädda Afghanistans kulturarv genom att föra det ut ur landet.

Till det avlägsna Skandinavien har genom åren på sin höjd makthavarna i angränsande områden kommit med sina arméer. Befolkningen i det geopolitiskt mer centrala Afghanistan med kunniga bevattningsjordbrukare och potentiellt jordbruksöverskott har varit betydligt mer utsatt för invasioner i mer än 2 000 år.

SETT UR ETT SAMTIDA historiskt perspektiv lämnade Storbritanniens tre krig med Afghanistan djupa spår av fattigdom bland befolkningen. Ett högt pris för att de styrande i Storbritannien ville mota Tsarrysslands härskare i norr för att säkra sin egen kontroll över den indiska subkontinenten i söder.

Sveriges historia från befolkandet fram till i dag kan beskrivas översiktligt med hjälp av data från den omfattande fornminnesinventering som bedrevs från 1938. Och det var under svenska ämbetsmäns ledning på 1600-talet som dokumentationen av fornlämningar påbörjades.

I Afghanistan har det inte utförts någon systematisk fornminnesinventering. Det var brittiska militärer som först uppmärksammade det rika arkeologiska arvet, när soldaterna grävde sönder och plundrade många fornlämningar. Först på 1920-talet kunde Afghanistans statschef, kung Amanullah, ta grepp om situationen och sluta ett avtal med Frankrike kring arkeologiskt arbete i landet.

Det var franska arkeologer som under åren 1923– 1928 först grävde fram och dokumenterade fornlämningsplatsen Hadda, en buddhistisk vallfärdsort från det första årtusendet, i Nangarhar i östra Afghanistan. Åren 1965–1979 leddes fältarbetet där av Afghanistans arkeologiska institut.

Platsen för staden Herat, i västra Afghanistan var bebodd 1 000 år före vår tideräknings början. Under timuridernas styre på 1400-talet vidareutvecklade hantverkarna arkitekturen liksom tekniken att producera högklassig fajanstegeldekor.

Herats timuridmonument klädda i turkost tegel var kända som den islamiska världens mest magnifika byggnadsverk. Trots detta beslöt brittisk militär att spränga delar av dem under sin militärkampanj 1885. Hundra år senare drabbades de kvarstående timuridmonumenten av beskjutning under kriget mot Sovjetunionen och det påföljande inbördeskriget. Under talibanernas styre fick Sällskapet för bevarandet av Afghanistans kulturarv (Society for the Preservation of Afghanistan’s Cultural Heritage, SPACH) möjlighet att utföra visst konserveringsarbete på de ruiner som fortfarande fanns kvar.

År 1993 besköts och plundrades Afghanistans nationalmuseum i Kabul, vilket du kan läsa mer om här. Under talibanregimen 1996–2000 fick museets tjänstemän möjlighet att inventera de av museets samlingar som fortfarande fanns kvar.

I juli 1999 utfärdade talibanledaren Mullah Omar ett dekret till skydd av allt kulturarv, mot plundring och illegal handel. I samband med firandet av Afghanistans självständighetsdag i augusti 2000 öppnade ett galleri på museet under fyra dagar. Dekretet från 1999 återtogs 2001.

SAMTIDIGT HEMMA i Sverige stal chefen för Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning drygt 50 volymer ur bibliotekets samlingar. Detta för att genom mellanhänder sälja till samalre ute i Eruopa. Förra året dömdes också en tidigare museichef på Kungliga Myntkabinettet för stöld från inte bara myntkabinettet utan även Göteborgs stadsmuseum. Stöldgodset hade han sålt till en mynthandlare på Östermalm i Stockholm.

Kyrkor i Norrland har plundrats på medeltida skulpturer. På Gotland plundras järnåldersgravar och lagstadgade åtgärder i samband med skogsavverkning har fått till följd att kulturhistoriska lämningar grävts sönder.

De kulturhistoriska värdena kan naturligtvis inte mätas i pengar vare sig i Sverige eller Afghanistan. Och i båda länder finns människor som värnar om och försöker skydda kulturarvet.

Enligt Sällskapet för bevarandet av Afghanistans kulturarv ökade plundringen av kulturarvet kraftigt under inbördeskriget 1992–1996, men även i modern tid efter USA:s och Natos invasion 2001. Inga rapporter från internationella organisationer eller forskare tyder på att plundringen avtagit 17 år senare.

TEXT: Eva Myrdal, filosofie doktor med arkeologi som huvudämne. Hon arbetar på statens museer för världskultur och samordnar myndighetens arbete med regeringsuppdraget ”Hotat kulturarv”.