Militär eskorterar journalister och arkeologer till utgrävningarna i Mes Aynak.

Ovärderligt kulturarv utsatt för ständigt hot

Afghanistans uråldriga kulturrikedomar hotas av både gruvindustrin och väpnad konflikt. Arkeologerna riskerar sina liv för att rädda det som fortfarande återstår.

Att ta sig till en av världens största arkeologiska utgrävningar kräver väpnad militäreskort. De arkeologer som arbetar med utgrävningen riskerar livet när de tar sig till arbetet men gör det ändå. De är medvetna om att de har möjlighet att förändra synen på, inte bara Afghanistans, utan hela buddhismens historia.

Årtionden av krig och plundring har redan förstört mycket av landets rika kulturarv, som nu även hotas av bland annat gruvindustrin och den afghanska statens jakt på intäkter. För arkeologerna handlar det om mer än så. De försöker rädda det afghanska kulturarvet och själva grunden för nationen Afghanistan.

Enorm kopparkälla lockar gruvbolagen

I bergen söder om Afghanistans huvudstad Kabul ligger en av världens största arkeologiska utgrävningar. Här, i de nordöstra delarna av provinsen Logar, har arkeologer funnit flera gamla buddhistkloster i ett bergsområde kallat Mes Aynak. Namnet betyder ”liten kopparkälla” på pashto.

Namnet till trots döljer sig under Mes Aynak enorma kopparfyndigheter. De är så stora att de utgör ett hot mot det unika kulturarv som arkeologerna håller på att gräva fram. Två kinesiska gruvbolag, MCC och JCL väntar sedan elva år på att få börja utvinna koppar ur berggrunden.

Gruvbolagen har gett arkeologerna tre år för att slutföra sitt arbete, men enligt arkeologerna skulle det krävas minst 30 år för att utforska hela området. Samtidigt har talibanerna ett starkt fäste i Logarprovinsen och gör sig ständigt påminda.

Talibanerna och IS hotar kulturarvet

Många år av krig och väpnad konflikt har gjort att Afghanistan redan förlorat stora delar av sitt rika kulturarv. Talibanerna, och även IS, anser att statyer och figurer är avgudabilder. Därför måste de förstöras.

År 2001 sprängde talibanerna tre av världens största Buddhastatyer, 35–58 meter höga, i provinsen Bamyan, väster om Kabul. De var mer än 1 650 år gamla.

I utkanten av Kabul reser sig det tomma skalet och skelettet av det en gång så ståtliga palats som kung Amanullah Khan lät bygga på 1920-talet. ”Landets sårade själ”, kallas det som en gång var en symbol för det moderna Afghanistan.

Nedanför palatset ligger nationalmuseet som förstördes 1994. I dag är det återuppbyggt, men tre fjärdedelar av det arkeologiska materialet som fanns här tidigare är förmodligen borta för alltid.

Med livet som insats

Med risk för sina liv försöker en grupp afghanska arkeologer att rädda det lilla kulturarv som fortfarande finns kvar. En av dem är Qadir Temori, som arbetar med utgrävningarna i Mes Aynak. Han tar emot i sitt hem i en förort till Kabul. Över en middag berättar han att hans arbete är långt ifrån riskfritt.

Qadir Temori var fram till förra året chef för Afghanistans arkeologiska institut.

– Vi är krigets generation. Afghanistan har haft 40 år av krig. Jag är 34 år. Jag föddes när det var krig. Jag har studerat i krigstid och jag lever än i dag med krig.

Hans far, Abdullah Salam, bor med familjen. Han visar sin gamla karbin som står i ett skåp och berättar att han alltid är orolig när sonen reser till Mes Aynak för att arbeta.

– Jag förstår min fars oro. Jag har ju själv barn. Jag tänker på deras framtid. Vi vuxna har ändå förlorat vår tid här. Men hur ska det bli för dem? Det tänker jag ofta på.

Qadir Temoris fru Karime Temori är lika orolig som sin svärfar.

– Jag är särskilt orolig för talibanerna. Utan Qadir skulle livet vara svårt. Han är mitt enda hopp.

Trots riskerna har Qadir Temori svårt att tänka sig ett annat arbete. För honom handlar hans arkeologiska arbete om mer än ett jobb.

– En läkare kan bota en patient genom att skriva ut ett recept. En arkeolog kan rädda en hel nation genom att dokumentera nationens kulturarv. När en nations kulturarv lever, så lever nationen.

"Då vänder jag mig till Gud"

De Afghanska myndigheterna tycker att det är för farligt för utländska journalister att resa till Mes Aynak utan eskort. Anledningen är kidnappningshot och olika väpnade gruppers vägspärrar, som kan dyka upp lika plötsligt som de försvinner.

Tungt beväpnad afghansk militär följer med till utgrävningsplatsen. I Kabul har precis en kraftig bomb detonerat och flera människor har dödats och skadats.

– När man ser att människoliv inte är värda någonting förlorar man hoppet för framtiden. Ibland när jag ser sådana scener där ett barn, en kvinna eller man dör kan jag se min egen familj framför mig. Jag tänker att jag ska ta min familj och lämna landet, men på tv kan man se hur flyktingarna har det. Hur de drunknar på sin färd. Då vänder jag mig till Gud och säger att han vet bäst, säger Qadir Temori i bilen.

Delar av de områden som vägen till Mes Aynak passerar kontrolleras av talibanerna. Vid horisonten hörs skottlossning.

– En gång när vi körde här blev vi beskjutna av talibanerna. Fyra poliser dödades, men vi lyckades komma undan, säger Qadir Temori.

Kan omdefiniera Afghanistans historia

Säkerheten kring Mes Aynak är stor. Här finns landets största kopparfyndigheter. De kinesiska gruvföretagen beräknar värdet till närmare 900 miljarder kronor.

Rakt ovanför kopparfyndigheterna breder Mes Aynak ut sig. Det är ett nästan 40 hektar stort område där arkeologer hittills hittat resterna av 400 Buddhastatyer, ett stort kloster och ett gammalt smältverk för koppar som tros härstamma från bronsåldern.

Mes Aynak anses vara en av de mest intressanta arkeologiska platserna i Afghanistan. Franska arkeologer menar att utgrävningen av området kan komma att omdefiniera hela Afghanistans historia, kanske till och med buddhismens historia.

Återstoden av en staty i klostret Tepe Kafiriat i Mes Aynak.

– Att hitta den här platsen var en otrolig känsla. Det var som att vi letat efter något vi tappat bort, säger Qadir Temori.

Bland ruinerna syns delar av stora statyer med fötter som är en meter långa och vackra målningar på väggarna. Tusentals år gamla.

Inne i ett rum sitter Qadir Temoris kollega Parvin Boki. Långsamt skrapar hon med en skalpell och borstar med en liten pensel fram små detaljer på väggarna.

– Det är en överväldigande känsla när vi gör rent och färgerna kommer fram. Jag blir nyfiken och vill veta mer om vad de gör. Det känns som att kliva in i deras värld.

Att utgrävningarna skulle kunna bli klara innan de kinesiska gruvarbetarna börjar sitt arbete är osannolikt, men Qadir Temori säger att han inte tänker släppa in någon förrän arkeologerna är klara.

– Innan vi grävt fram allt kommer vi inte låta någon komma hit och ta över platsen eller förstöra den, säger Qadir Temori.

Den afghanska regeringen fick 2007 ungefär 30 miljarder kronor av gruvföretaget MCC för att under 30 års tid utveckla en koppargruva i Mes Aynak. Arbetet med gruvan har sedan dess blivit kraftigt försenat. 

TEXT: Khazar Fatemi och Erik Halkjaer.
FOTO: Clas Elofsson.


Reportaget är en av Erik Halkjaer bearbetad version av Khazar Fatemis reportage Kultur i farozonen – Afghanistan och nyckelbärarna, som sändes i SVT 2017.