Mobiltelefon

Oväntat svenskt bidrag på Afghanistans nationalmuseum

Afghanistans nationalmuseum ligger i utkanten av Kabul, intill det gamla kungapalatset. Palatset är idag en mäktig ruin, söndertrasad av krigen. Museet var också helt förstört 2001, såväl utvändigt som invändigt. Talibanerna slog sönder många av föremålen, det mesta var i spillror.

Varför då, kan man fråga sig. Varför ville de tillintetgöra Afghanistans historiska minne?

Idag har en del av föremålen lappats ihop. Man anar de otaliga fogarna, och på foton visas de hundratals bitar som har utgjort pusslet. En tidskrävande uppgift att foga samman fragment för fragment.

Museet består av tre våningar. De flesta äldre föremål är lämningar från den buddhistiska kultur som introducerades i området från 200-300-talet före västerländsk tideräkning. En kinesisk pilgrim som på 600-talet besökte det som idag är norra Afghanistan uppgav att det fanns 100 kloster i Balkh, med över 3000 munkar. Utgrävningar har genomförts i ett fåtal av de många hundra kloster som ligger begravda under jorden i dagens Afghanistan.

Buddhismen spred sig över Asien, följde de handelsvägar som ledde från Indien, genom nuvarande Afghanistan och bort mot Iran i väst och Kina i öst. Här låg på sätt och vis världens centrum. Sidenvägens mittpunkt. Området ingick periodvis i det grekiska väldet, och en myt säger att det var här i Afghanistan som Buddha fick ansikte och kropp – innan dess hade han endast porträtterats i form av en vindil eller ett fotsteg, förgängliga tecken. Under 1000 år var buddhismen en viktig religion i området.

Att talibanerna inte tyckte att detta var deras kultur kan jag förstå. Att de valde att förstöra det är tragiskt. Ovärderliga föremål som visar hur en av våra världsreligioner växte fram och utvecklades.

En annan del av museet visar islamisk konst från 1000-talet och framåt. Geometriska mönster, blommotiv, inskriptioner, även detta andlöst vackert. Men det är förvånansvärt lite med tanke på hur länge islam har varit den dominerande religionen.

Däremot finns ett oväntat svenskt bidrag. I den etnografiska delen av museet stoltserar en grå mobiltelefon av märket Ericsson i en av montrarna. Den ser rätt sliten och gammal ut. Men den har uppenbarligen varit av avgörande betydelse för Afghanistans historia, annars borde den ju inte finnas utställd här.

Mobilen har tillhört den tidigare presidenten Hamid Karzai. Det svenska företaget Ericsson satte redan 2002 upp det första mobilnätet i Kabul, med ett begränsat antal abonnenter inom FN, regeringen och några biståndsorganisationer, bland annat SAK.  Sedan dess har utvecklingen gått framåt på detta område i raketfart, bland annat tack vare förre IT ministern Sangin, som bott i Sverige och jobbat för Telia. Och idag har Afghanistan ett för regionen väl utbyggt mobiltelefonnät.