Nolltolerans och kontroll – en utmaning och ett måste i Afghanistan

Korruption förekommer inom alla sektorer i Afghanistan och utgör ett mycket påtagligt hot mot befolkningen. Den bidrar till att många förvägras rättigheter som utbildning, sjukvård, rösträtt eller skydd av ett fungerande rättsväsende.  Eftersom Svenska Afghanistankommitténs uppdrag är att ge människor makt över sina egna liv och sin utveckling är det helt centralt att bekämpa korruption i alla former.

Svenska Afghanistankommittén tillämpar nolltolerans mot korruption. Det är en del av vår organisations identitet och rättighetsbaserade arbete.

Inom sektorerna hälsovård och utbildning kan korruption förekomma i många former: förskingring, nepotism, lön som betalas trots frånvaro, uppgjorda upphandlingar och accepterad ineffektivitet. Maktförhållanden kan sätta stor press på den som känner till oegentligheter eller försöker stå emot.

Anställda utsätts ibland för påtryckningar av externa aktörer som kräver tjänster eller pengar, både privat och i sina yrkesliv. Intern korruption är också ett påtagligt hot. Konsekvenserna innefattar allt från ekonomiska förluster till ineffektivitet och leder till att organisationen måste använda stora resurser för kontroll. Korruptionen utsätter också Svenska Afghanistankommittén för en betydande risk att förlora förtroende hos målgrupper, allmänhet, givare och myndigheter. Detta förtroende är en av vår organisations allra största tillgångar och har byggts upp under många år.

Mot bakgrund av detta är det i praktiken nästan omöjligt för en organisation som Svenska Afghanistankommittén att helt undvika fall av korruption, även om vi gör vårt yttersta för att upprätthålla nolltolerans. Vad den kan göra är att minska möjligheterna till det så långt det går.

Som representanter för Svenska Afghanistankommittén får vi ibland frågan hur vi kan veta att ”pengarna kommer fram” – från medlemmar, myndigheter, media och allmänhet. Det finns inget kort svar. Men en början är transparens, goda system, många kontrollmekanismer, korruptionsförebyggande insatser, tydliga riktlinjer, prioritering av god intern kultur – och lyhördhet för erfarenheterna hos Svenska Afghanistankommitténs målgrupper.

Insatser för att veta att arbetet har effekt

Den viktigaste uppföljningen Svenska Afghanistankommittén genomför är att undersöka resultaten som uppnås i arbetet. Det kanske inte är det första man tänker på som kontrollsystem, men när vi inte når våra resultat, eller inte ens kan komma åt ett område för att undersöka hur till exempel skolorna där sköts, då är det en varningsklocka. Uppföljning sker på många sätt och ser olika ut mellan verksamhetsområden. Skolor följs upp på ett annat sätt än sparföreningar eller vårdcentraler.

Svenska Afghanistankommitténs egen personal vid de fem regionkontoren följer dagligen arbetet i fält för att säkerställa arbetets resultat och kvalitet. Enskilda individer med lokal kännedom men som inte själva arbetar för oss kontrakteras också för att utifrån checklistor löpande följa upp insatserna i fält.

Centralt i organisationen finns en egen enhet med uppdrag att utvärdera och övervaka insatserna som görs. En viktig mekanism är den dubbelkontroll som görs mellan olika enheter, olika rapportvägar och underlag för att verifiera information och se att den stämmer överens inbördes. Avvikelser kan vara en signal om att undersöka vidare.

Vi tar också in ytterligare personer eller företag som undersöker samma insatser men som rapporterar högre upp i organisationen. Det kallas tredjepartsövervakning och syftet är lika mycket att undersöka verksamhet som att undersöka kvaliteten på vår egen rapportering. Flera underlag jämförs och kontrolleras mot varandra.

För att veta hur ett flerårigt projekt fungerat görs nästan alltid en regelrätt utvärdering av externa konsulter. Det är oftast ett krav från Svenska Afghanistankommitténs finansiärer, men vi genomför också interna studier i olika skeden av arbetet.

När det gäller till exempel hälsovården så undersöks den av lokala myndigheter genom flera etablerade nationella system som är oberoende från Svenska Afghanistankommittén. Ofta refereras till exempel till Balanced Scorecards, årliga undersökningar där hälsovården i olika provinser rankas efter hur väl den fungerar.

Något som blir allt viktigare är deltagande övervakning. Människor i lokalsamhället, våra målgrupper, får själva i allt högre utsträckning utbildning och ansvar för att informera Svenska Afghanistankommittén om både insatser och resultat. Målgrupperna genomför öppna hearings, så kallad ”social revision”, i vilka de gemensamt granskar insatser som vi eller deras egna byråd gjort.

I allt detta är det minst lika viktigt att undersöka kvaliteten på det arbete som bedrivs, som om korruption har förekommit. Det räcker naturligtvis inte med att det finns skolor och lärare – de måste följa den läroplan som ställts upp, de måste försäkra rätten till utbildning för både pojkar och flickor, och de får inte ta betalt för skolböcker, diskriminera eller på andra sätt avvika från kraven som ställs på bra utbildning. I varje fall av avvikelse finns resurser som inte används som avsett. På motsvarande sätt är det med hälsovård, sjukgymnastik och bygge av vattenledningar.

Insatser mot förskingring och korruption

Svenska Afghanistankommitténs policy mot korruption betonar förebyggande åtgärder, att minska möjligheterna till oegentligheter, och vikten av att upprätthålla både värderingar och gedigna system för kontroll.

Den övergripande strategin är att använda flera former av kontroll och avvägningar i alla system för ekonomi, logistik, upphandling, löner och så vidare. Överallt behövs delat ansvar och öppenhet i beslutsprocesser. Likaså är det väsentligt att organisationen kontinuerligt lär sig av sina erfarenheter, både positiva och negativa. Det gäller naturligtvis arbetet med utbildning och hälsovård, men också vad organisationen gör när den väl identifierat och kartlagt en oegentlighet. Vilka system förändras för att förhindra att fel begås igen?

Svenska Afghanistankommittén strävar efter meritokrati, en rättvis arbetsmiljö, konkurrenskraftiga löner och en effektiv användning av tid och pengar. Men den strategin paras också med tydliga procedurer för disciplinära åtgärder när missbruk av resurser, bedrägeri eller korruption upptäcks.

Vi har ett visselblåsarsystem där både anställda och allmänheten kan kontakta organisationen genom sca-fightcorruption@sca.org.af och komma direkt till organisationens antikorruptionskommitté. På regionkontoren finns låsta brevlådor där ärenden kan anmälas av dem som inte har tillgång till dator eller smartmobil.

Att korruption är ett omvittnat problem i Afghanistan gör att risken för korruption i Sverige kan underskattas i jämförelse. Men även i Sverige arbetar Svenska Afghanistankommittén för att förhindra korruption och vår styrelse sänkte för ett år sedan beloppsgränserna för när en enskild person får teckna firma.

Vi har en enhet för internrevision i Afghanistan med rapportering direkt till generalsekreteraren, olika externa revisionsbyråer reviderar verksamheten på plats i Afghanistan och Sverige. Alla dessa insatser kan inte förhindra alla fall av korruption eller förskingring, men de leder till att organisationen upptäcker, stoppar och öppet redovisar oegentligheter.

Att veta att medel inte används till annat än avsett

Ytterligare ett riskområde är att de insatser som Svenska Afghanistankommittén gör kan användas på sätt som inte avsetts. Kliniker, skolor, vägar, sparföreningar, jobbtillfällen, allt representerar viktiga resurser och kommer därför att vara eftertraktade – för våra målgrupper, men också för andra för vilka de innebär mer makt.

I den pågående konflikten är ett realistiskt exempel att beväpnade oppositionsgrupper – i regel talibaner – försöker påverka Svenska Afghanistankommittén att genomföra insatser som passar deras agenda. Det kan handla om att dessa grupper vill öka sin legitimitet genom att kunna hävda att de har sett till att människor i ett visst område exempelvis fått tillgång till sjukvård. Det kan också vara andra intressenter, till exempel etniska grupper, befolkningen i ett visst område eller individer med särskilda lojalitetsband, som vill påverka vår verksamhet till sin egen fördel. Det kan handla om att förlägga en klinik till ett specifikt område, avgöra vem som anställs eller att diktera villkor för verksamheten.

Vi arbetar för att ge civilbefolkningen i Afghanistan tillgång till självklara rättigheter som utbildning och sjukvård. Därför är det nödvändigt att organisationen är uppmärksam och aldrig accepterar otillbörlig påverkan. Organisationen måste också alltid förhålla sig neutral i konflikten. Civilbefolkningens rättigheter är det enda vi är lojala med och allt arbete ska mätas med den måttstocken.

I praktiken går det till så att Svenska Afghanistankommittén förhandlar och kommunicerar med de byråd som företräder civilbefolkningen. I de allra flesta fall är byråden demokratiskt valda i en process som ska ge alla grupper i samhället en möjlighet att bli invalda. I vissa fall är byråden tillsatta på mer traditionellt sätt och utgörs nästan uteslutande av män med en viss position i samhället.

Vi vet naturligtvis att det också kommer att finnas personer med kontakter, släktskap eller sympatier med talibanerna i byråden. Det kan vara en risk, men det är också en möjlighet och väg till förankring. Råden erbjuder Svenska Afghanistankommittén möjligheten att förklara vårt ärende, öppet redovisa vad vi kan och inte kan göra, och få acceptans även utanför byrådet.

Om sedan Svenska Afghanistankommitténs skolor, vårdcentraler eller personal hotas eller utpressas så är det byråden vi kan vända oss till och förklara att det är oacceptabelt och att vi inte kan fortsätta under omständigheterna. Även om talibanerna på senare år har anpassat sitt budskap till att vara mindre fientligt till flickors utbildning så är det inte ovanligt att de till exempel utfärdar lokala förbud eller regler för flickors utbildning. Om flickors utbildning förbjuds så är vår hållning att organisationen inte kan stödja skolor enbart för pojkar utan behöver stänga samtliga skolor i området. Detta brukar resultera i att utbildning för alla, om den inte gillas, så i alla fall accepteras. Att byråden vidarebefordrar budskapet till talibanerna gör oftast hela skillnaden. Talibanerna vill inte förlora det mycket begränsade stöd de har.

En annan risk är att talibanerna, i brist på statlig förvaltning och rättsväsende, sätter upp en konkurrerande förvaltning. Den service som tillhandahålls handlar mest om rudimentär rättskipning och kontroll som de bland annat finansierar genom att beskatta sin omgivning, mer eller mindre öppet. Oftast är det företagare som avkrävs skatt, men det handlar också om vägspärrar, illegala vägtullar där talibanerna beskattar varutransporter. Men även bönder och byar utsätts och avtvingas något som motsvarar ett tionde.

Även organisationer kan utsättas för beskattning. Svenska Afghanistankommittén har vid ett tillfälle det senaste årtiondet pressats av lokala talibaner i ett avgränsat område i ett försök att få oss att betala skatt. Men då vi tydligt har slagit fast att organisationen aldrig kan acceptera att beskattas av andra än staten så ledde det den gången till att Svenska Afghanistankommittén valde att stänga ner verksamheten i det aktuella området, hellre än att betala. Detta gick naturligtvis under en period ut över civilbefolkningen, men vi kunde senare åter öppna när lokalbefolkningen själva förmått talibanerna att dra tillbaka kravet.

Rättigheter kräver handling och ansvar – utmaningar är inte ett skäl att avstå

Miljön som Svenska Afghanistankommittén verkar i är svår. Utmaningarna är många. Men det kan inte få utgöra en anledning att inte arbeta där, på landsbygden i Afghanistan, tvärt om är det ett starkt skäl att göra det. Våra anställda, och civilbefolkningen vi arbetar för, måste dagligen förhålla sig till konfliktens alla parter som finns närvarande i sina respektive områden: kriminella grupper, väpnade grupper, regeringens polis och militära styrkor.

Korruptionen, bristen på väl fungerande demokratiska institutioner och civilsamhälle, på rättssäkerhet och samhällsservice – alla dessa brister går i första hand ut över den befolkning som bor där vi arbetar. Det är dessa utmaningar som gör att deras tillgång till rättigheter som sjukvård och utbildning ständigt är hotad. Det är det vi försöker ändra på – och faktiskt lyckas många gånger.

Myndigheter, lagar, givare och Svenska Afghanistankommitténs egna medlemmar ställer med rätta hårda kvar på organisationen att leva upp till vår neutralitet och nolltolerans mot korruption. Och vi eftersträvar transparens, vårt arbete och våra metoder ska gå att granska.

Svenskt och internationellt bistånd, liksom det militära och statliga stödet, blir självklart en del av den lokala ekonomin. Svenska Afghanistankommittén måste därmed förhålla sig till konflikten, kriminaliteten, korruptionen och de maktbaser som finns i de lokala samhällena. Det är inte möjligt att komma runt problemen genom att avstå från att arbeta i områden som domineras av talibaner eller andra grupper. Det vore fundamentalt emot våra principer och civilbefolkningens mänskliga rättigheter.

Vad vi kan göra är att alltid anstränga oss till det yttersta för att undersöka, vara öppna, utbilda oss själva, diskutera våra värderingar och våra gränser. Och alltid påminna oss själva om varför och för vilka vi arbetar: för ett Afghanistan fritt från fattigdom, våld och diskriminering.