Nato-samarbetet knäckfråga för Afghanistanutvärderaren
Det blir en statlig utvärdering av den samlade svenska insatsen i Afghanistan. Det beslutade den svenska regeringen under sommaren.
Det är glädjande.
Den svenska insatsen har varit omfattande och bred, många olika aktörer har varit delaktiga – militär, biståndsorganisationer, polis, politiker, diplomater, myndigheter. Det finns lärdomar att dra för framtiden.
SAK har agerat för att utvärderingen särskilt ska titta på den civil-militära samverkan som varit en viktig beståndsdel i Afghanistan. Här har SAK pekat på det problematiska med att militär genomför biståndsinsatser (bristande kvalitet, kunskap, långsiktighet etc) och att biståndsaktörer pressas att genomföra insatser som ska bygga förtroende för den internationella militären och den afghanska staten. Det kan leda till en snedvridning där fokus flyttas från de mest långsiktiga och hållbara insatserna för de mest utsatta människorna.
Det är också problematiskt eftersom bistånds- och humanitära aktörers avsikter kan ifrågasättas – är vi där för att stödja de afghanska kvinnorna, barnen, männen, eller är vi egentligen där för att få information som kan användas i ett krig? Är vi lojala med en av de stridande parterna? De som vi samarbetar med, är de rapportörer? På så sätt fortplantas misstänksamhet.
En annan fråga SAK har lyft fram är hur beslut har fattats om det svenska militära deltagandet. Det har förskjutits från att vara en fredsbevarande insats i en internationell styrka, till att bli en stridande insats under NATO-flagg och amerikansk befäl, samma befäl som ledde den amerikanska terroristbekämpande styrkan. Hur medvetna har politiker och allmänhet varit om denna förskjutning? Vad har den inneburit?
En knäckfråga för utvärderingen kommer bli i vilken mån den svenska militära insatsen ska sättas i sitt internationella sammanhang. Den svenska militära insatsen har inte agerat i ett vakum, den har varit en del av en större internationell insats. De misstag som har gjorts belastas den internationella insatsen, och på plats i Afghanistan är det svårt att skilja på om militären är svensk, polsk, holländsk eller amerikans. Misstagen och övergreppen får alla dela ansvaret för, i afghanernas ögon.