Kvinnoaktivist med Koranen som redskap
TEMA | KVINNOR OCH TALIBANERNA Jamila Afghani reagerade tidigt på orättvisorna som kvinnor och flickor drabbades av i religionens namn. När hon själv läste Koranen fann hon inget stöd i den för att behandla kvinnor sämre. Sedan dess har hon utbildat över 6 000 religiösa ledare i kvinnors rättigheter.
– Vi kvinnor har under 20 år av våra liv banat väg för flickors och kvinnors inkludering i civilsamhället, utbildning, politik och mycket annat. Allt det är i fara nu, säger Jamila Afghani, som är den nationella representanten för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF).
Jamila Afghani växte upp i en konservativ familj i provinsen Ghazni. Hennes pappa var en ledande gestalt i byn. Han motsatte sig utbildning för kvinnor och Jamilas syster gick inte i skolan alls. Men Jamilas öde var annorlunda. Hon drabbades av polio i ung ålder, och på grund av sin funktionsnedsättning var hon bunden till huset där hon lätt blev uttråkad. En läkare föreslog att hennes pappa skulle skriva in henne i skolan och han gick motvilligt med på det. Eftersom hon inte kunde leka med de andra barnen fokuserade hon helhjärtat på sina studier och blev en toppstudent.
Under den sovjetiska invasionen av Afghanistan flydde Jamilas familj till Pakistan. Det var där hennes aktivism började — efter att hon först tagit dubbla examen, en i internationella relationer och en i islamisk lag, sharia.
Utbildning bästa metoden
Livet i flyktinglägren var hårt för många afghaner och särskilt för kvinnor och flickor. Många var fattiga och utsattes för sexuellt våld. Jamila engagerade sig i volontärarbete och samlade in mat och medicin till dem i nöd. Men snart insåg hon att det behövdes mer än humanitärt bistånd för att uppnå hållbar, långsiktig förändring. Den bästa metoden hon såg för att hjälpa kvinnorna att ta kontroll över sina liv var utbildning.
– Jag hade min egen personliga livshistoria som en flicka med funktionsnedsättning som exempel. Om jag inte hade blivit utbildad skulle jag ha varit en belastning för min familj och mitt land. När jag insåg hur mycket kraft min utbildning hade gett mig blev jag motiverad att också stärka andra kvinnor.
Jamila och andra volontärer började erbjuda lektioner i olika ämnen, bland annat islamstudier. Från en tidig ålder hade Jamila varit medveten om hur religion användes som ett argument för att behandla pojkar och flickor olika. Hon såg det även i sitt eget hem, i hur hon förväntades bete sig jämfört med sina bröder.
Under sina islamstudier bestämde sig Jamila för att lära sig arabiska för att själv kunna läsa Koranen.
– När jag började läsa Koranen fick jag helt andra budskap från islam än vad jag hade lärt mig om kvinnors rättigheter, om mänskliga rättigheter. Jag tänkte att det finns så många bra saker här, varför är vi inte medvetna om dem och varför förstår vi inte och respekterar dem?
När hon återvände till Afghanistan 2002 var hon fast besluten att få manliga religiösa ledare att stödja hennes budskap om kvinnors utbildning och mänskliga rättigheter. Det var svårt, men hon höll workshops och fick sakta deltagarna med sig. Tillsammans utvecklade de material om kvinnors rättigheter ur ett islamiskt perspektiv som kunde användas under fredagens predikningar. Projektet som startade med en grupp på 25 imamer i Kabul spred sig över hela landet. Under de kommande åren utbildade Jamila så många som 6 000 imamer.
Förvanskade berättelser
Jämte Koranen, som muslimer betraktar som Guds heliga ord, är hadither, återgivelser av profeten Muhammeds uttalanden och handlingar, den viktigaste vägledningen inom den islamiska läran. Hadithernas överensstämmelse med Koranen varierar. Jamila Afghani menar att vissa hadither har förvanskats i berättarkedjorna genom influenser av kulturella sedvänjor från äldre dagar och att det är källan till många missförstånd om kvinnors rättigheter inom islam. Det gäller bland annat frågor om äktenskapet och förhållandet mellan man och hustru.
Ett vanligt missförstånd hon stötte på under sina utbildningspass var föreställningen om mannens överlägsenhet inom familjen, att oavsett vad mannen beordrar så måste hustrun lyda.
– Om en kvinna i Afghanistan inte lagar god mat kan mannen slå henne. Och oftast håller kvinnan tyst för hon tror att religionen har gett mannen den auktoriteten. Men enligt Koranen finns det ingen gud utom Allah och en muslim ska inte böja sig inför någon annan människa. Alla människor är lika. Den enda underkastelsen är till Allah.
Verktyg för egen agenda
Ju mer hon lärde sig om islam, desto mer övertygad blev Jamila om att män i Afghanistan, såväl som i andra mansdominerade samhällen, använder religion som ett verktyg för att förverkliga sin personliga och politiska agenda. Det inkluderar talibanerna, hur de betett sig genom åren och som hävdar att de bedriver ett ”heligt krig”.
– När de dödar andra afghaner, kämpar för makten och säger att det här är jihad, det är riktigt fel. Och i de flesta områden de kontrollerar tillåter de inte flickor att få högre utbildning. Det är inte islamiskt. De håller jirgas, rådslag om äktenskapsbrott, utan ordentliga utredningar, de stenar kvinnor, piskar män och kvinnor, och de kallar det islam. De har sin egen politiska agenda och grunden för den är en mansdominerad kultur som gör kvinnors liv till ett lidande.
När talibanerna intog Kabul fruktade hon för sitt liv. Under kaotiska förhållanden lyckades hon fly landet och hamnade i Norge. Hon tror inte att talibanerna har förändrats särskilt mycket. Även om de i ord uttrycker att de förändrats och att de välkomnar både män och kvinnor tillbaka till arbetet visar praktiken något annat.
– Efter erfarenheterna från de senaste 20 åren känner folket inget förtroende för talibanerna och talibanerna känner inget förtroende för folket, så vi saknar förtroende på bägge sidor. Eftersom maktövertagandet var så abrupt, hade vi ingen normal fredsprocess med en politisk uppgörelse. Regeringen flydde och talibanerna kommer som en segrande makt och kan införa sina egna regler och förordningar.
CAJSA WIKSTRÖM
Övriga artiklar ur temat:
Kvinnors självförtroende har tagits ifrån dem
Fyra röster: ”Vi vill ha ett jämställt liv”