Dokumentärserien kan ses på Kunskapskanalen.

Gripande berättelser från 40 år av krig

Dokumentärserien ”Afghanistan – ett sargat land” berättar med autentiskt bildmaterial och intervjuer med dem som var med om sex decennier i Afghanistan. Serien försöker svara på frågan varför Afghanistan så länge varit fångat i krig.

”Hur mycket klarar en människa? Vi borde egentligen sprängas i bitar på
grund av all smärta.” Orden är Sima Samars, en av de kvinnor som intervjuas under alla fyra avsnitt i serien ”Afghanistan – ett sargat land”. Hon är född 1957 och har därmed minnen från alla de perioder som serien täcker.

”Lika vackert som hemsökt, fångat i ett krig under så lång tid att ingen längre minns hur allt började. Och varför”, säger berättarrösten i början av serien. Och sedan börjar ett försök att svara på de frågorna.

Under resans gång färdas vi genom sex decennier. Genomgående bjuds det på ett rikt bildmaterial, allt från hisnande vackra naturscener till krigsscener och fruktansvärda bilder på hur civilbefolkningen drabbades.

60-talets Kabul

Det börjar under kungadömets tid i 60-och 70-talets Kabul, med jazzklubbar, tjusiga hotell och kvinnor i kortkort. Turister från hela världen kommer till Afghanistan. Zohra Yusuf, fröken Afghanistan 1972, berättar om tiden och om hur lyckliga de var. De levde ett västerländskt liv. ”Att leva i Kabul var så romantiskt”. Men hon beskriver själv hur hon hörde till eliten och konstaterar: Vi levde i en bubbla.

Landet var kluvet mellan den lilla eliten i storstaden och det stora flertalet fattiga på landsbygden, där gamla traditionella värderingar gällde. I dokumentären får landets komplicerade historia sedan dess form och färg och volym. Förutom det autentiska materialet från alla dessa år bygger  dokumentären på ett stort antal intervjuer med dem som var med.

Det är starka, spännande, gripande och sorgliga berättelser. Många berättar, som till exempel Shukria Barikzay, numer parlamentsledamot, levande både om de goda stunderna och om de onda tiderna.

Fokus på två ledare

Det nämns i dokumentären att det fanns flera mujahedin-ledare (mujahedin var motståndsrörelsen mot Sovjets ockupation), men dokumentären fokuserar på Ahmad Shah Massoud och på Gulbuddin Hekmatyar, som deltar i dokumentären.

Det nämns också att alla sidor under inbördeskriget anklagas för krigsbrott. Men många av de intervjuade får till synes oemotsagda berätta sin version. Särskilt problematiskt blir det kanske när det gäller Masood Khalili och Hekmatyar. Masood Khalili var pressrådgivare åt en av de mest kända gerillaledarna, Ahmad Shah Massoud som blev en ikonisk gestalt.
Khalili gick med i motståndskampen efter Sovjets invasion. Han är poet och kan verkligen berätta sina historier. Han ger ett renodlat hyllningsporträtt av Massoud, som generellt lyfts fram som karismatisk och en genialisk gerillaledare.

”Afghanistan – ett sargat land” kan ses på Kunskapskanalen till den 31 december 2022.

EVA KELLSTRÖM FROSTE