Förbud mot flickors sång hävs i Afghanistan
Beskedet att flickor äldre än 12 år inte längre skulle få delta i offentliga sånguppträdanden väckte starka protester. Efter påtryckningar från civilsamhället stoppades förbudet.
Nyheten om begränsningar av flickors deltagande i körsång hade knappt hunnit publiceras innan protesterna var igång. Det var i onsdags, 10 mars, som afghanska medier först rapporterade att tonårsflickor inte längre fick sjunga nationalsången eller annan körsång offentligt om inte publiken till 100 procent bestod av kvinnor. En talesperson för utbildningsministeriet bekräftade förbudet, och hänvisade till klagomål från föräldrar om skolelevers höga arbetsbelastning.
Aktivister mobiliserade snabbt genom sociala medier för att förbudet skulle dras tillbaka. Under kampanjen #IAmMySong postade de bilder och videoklipp på flickor och kvinnor som sjunger. Afghanistan Independent Human Rights Commission beskrev förbudet som ett brott mot Afghanistans lagar om barns rättigheter. Människorättsaktivisten Sima Samar, Right Livelihood-pristagare 2012, kallade det ”talibanisering inifrån”.
SAK agerar
Svenska Afghanistankommittén motsatte sig självklart förbudet och gjorde sin position klar. I Kabul deltog SAK i civilsamhällets påtryckningar gentemot utbildningsministeriet, både genom direktkontakt med en av de biträdande ministrarna och genom Afghanistan National Education Coalition. Inom ett annat nätverk av organisationer där SAK ingår, Agency Coordinating Body for Afghan Relief & Development (ACBAR), gjordes förberedelser för gemensamma aktioner. Representanter för det internationella givarsamfundet framförde också en protest till ministeriet.
På Twitter markerade SAK mot förbudet med budskapet att varje inskränkning av barns rättigheter och friheter går emot principerna för mänskliga rättigheter. Flickor och kvinnors rätt att delta fullt ut i samhället måste garanteras på alla nivåer.
Förbudet stoppas
Efter ett par dagars högljudda protester kom en vändning. På lördagen publicerades ett uttalande där den tillförordnade utbildningsministern, Rangina Hamidi, förnekade att förbudet kommit från utbildningsministeriet. Det kom i själva verket från Kabuls utbildningsdirektorat, enligt ministern utan stöd från högre ort.
“Utbildningsministeriets ledarskap står fast vid sitt stöd för alla kvinnliga studenters rätt att lära och deras val att delta i konstnärliga och kulturella aktiviteter,” skrev Rangina Hamidi.
Ministeriet utreder ärendet och kommer att publicera sina slutsatser så snart de finns tillgängliga, enligt uttalandet. Rangina Hamidi konstaterar också att disciplinära åtgärder kan komma att vidtas.
Starkt civilsamhälle
Att upphäva förbudet var det enda rätta, menar SAKs generalsekreterare Andreas Stefansson som följt ärendets gång på plats i Kabul. Han lyfter också civilsamhällets insats.
– Kampanjen som snabbt drog igång mot den här oacceptabla inskränkningen av flickors rättigheter visar vilken kraft det afghanska civilsamhället besitter, säger Andreas Stefansson.
– Det är också en signal till parterna vid förhandlingsbordet i Doha att Afghanistan idag är ett helt annat land än när talibanerna styrde på 1990-talet. Dagens unga har ett stort engagemang och visar sig redo att agera och protestera när mänskliga rättigheter äventyras. Det ger mig hopp om landets framtid.
På sociala medier fortsätter #IAmMySong trots ministerns uttalande. Ahmad Sarmast, grundare av Afghanistan National Institute of Music som tilldelades Polarpriset 2018, menar att pressen måste fortsätta tills ett dekret som uttryckligen upphäver förbudet utfärdas.
”Vi får inte luta oss tillbaka förrän ett sådant utfärdats. Tillbaka till handling i full kraft,” skrev han på Twitter på måndagen.
CAJSA WIKSTRÖM