Kvinnor demonstrerar i Kabul mot mordet på sju hazarer i november 2015. FOTO: Omar Sobhani/Reuters/TT

Ett 30-tal folkgrupper lever i Afghanistan

Det talas ofta om Afghanistans rika kulturhistoria, om hur landet präglats av några av historiens största civilisationer. Mycket av detta lever kvar än i dag, inte minst bland de närmare 30-tal olika folkgrupper som i dag befolkar landet.

Exakt hur många människor som lever i Afghanistan är det ingen som vet. Det sägs röra sig om 26–33 miljoner människor. Av dem beräknas 45 procent vara yngre än 15 år.

En stor majoritet av befolkningen lever på landsbygden, men allt fler väljer att flytta till storstäder som Kabul, Mazar-e Sharif och Kunduz i norr, Herat i väster, Kandahar i söder och Jalalabad i öster. Det finns 1,5– 2,5 miljoner nomader i landet.

I Afghanistan finns ett 30-tal olika folkgrupper. Några säkra beräkningar för hur stora grupperna är finns inte. Det finns också en problematik kring att kategorisera invånarna i etniciteter. Det kan användas i politiska syften för att splittra befolkningen och utöva makt.

Det är inte heller glasklart hur en etnisk grupp ska definieras. Det är till exempel inte ovanligt att människor gifter sig över etnicitetsgränserna. Enligt traditionen ger då kvinnan upp sin etniska tillhörighet.

De fyra största folkgrupperna är pashtuner, tadzjiker, hazarer och uzbeker.

Pashtunerna är den största folkgruppen. De beräknas utgöra 40–45 procent av befolkningen. De flesta pashtuner bor i de södra och östra delarna av landet och talar pashtu, ett av Afghanistans två officiella språk. Det finns också en stor pashtunsk befolkning i Pakistan.

Tadzjikerna är den näst största folkgruppen. De utgör ungefär 25 procent av befolkningen och bor framför allt i norra och nordöstra Afghanistans städer.

Det finns också en stor tadzjikisk befolkning i Heratprovinsen, i den västra delen av landet. De flesta tadzjiker talar dari (afghansk persiska), Afghanistans andra officiella språk.

Uzbekerna, som utgör cirka 10–15 procent av befolkningen, bor främst i de norra delarna av Afghanistan och talar antingen dari eller uzbekiska, som är ett turkiskt språk.

Ungefär 10–15 procent av afghanerna är hazarer. De bor på höglandet i centrala Afghanistan, men även i städer som Kabul, Mazar-e Sharif och Herat. Mindre grupper med hazarer bor också i andra delar av landet.

Hazarerna är av mongolisk härkomst. I motsats till de flesta andra grupper i Afghanistan är de flesta hazarer shiamuslimer. Hazarernas språk är hazaragi, en persisk dialekt, men de flesta talar även dari.

Det finns en utbredd diskriminering av hazarerna. Det handlar framför allt om att de är shiamuslimer, varför de genom historien blivit förföljda av olika regimer och grupper. De har kidnappats, fängslats, tvingats på flykt och utsatts för massavrättningar.

Situationen för hazarerna förbättrades något efter talibanregimens fall 2001, men viss förföljelse pågår fortfarande. För extremistgrupper som talibaner, al-Qaida och IS är shiamuslimer otrogna och därmed fiender.

I juli 2016 attackerade till exempel IS-anhängare en civil hazardemonstration i Kabul, och 80 människor dödades. Under de senaste decennierna har många afghaner, däribland hazarer flytt till Iran. Flera av dem har sedan flytt till Europa och Sverige.

Bland de andra mindre folkgrupperna i landet återfinns bland annat turkmener, araber, kirgiser och nuristanier. Turkmenerna lever i norr och talar det turkiska språket turkmenska eller dari.

Kirgiserna är ett turkiskt folkslag. Pamirer är ett dardiskt folk och lever i nordöstra Afghanistan. I söder och väster lever balucher och brahuier, och i västra Afghanistan lever aimaker.

Nuristanierna bor huvudsakligen i Nuristanprovinsen, i öster. De talar fyra olika indoiranska språk och är det sista folk som islamiserades i Afghanistan. I utkanterna av Nuristan bor också pashaier

TRE KVINNOR FRÅN DE STÖRSTA FOLKGRUPPERNA

Suhaila Seddiqi

Pashtun, läkare och politiker. Tjänstgjorde som minister både under monarkin och efter talibanregimen. Känd kvinnorättsaktivist som under talibanregimen vägrade bära burka.

Fawzia Koofi

Tadzjik, politiker och kvinnorättsaktivist, som var vice talman i parlamentet under den senaste mandatperioden, 2010–2018. Överlevt en rad attentatsförsök.

Shaima Rezayee

Hazar, journalist. En av landets mest kända tv- personligheter. Mördades utanför sitt hem i maj 2005. Hennes syster Fariba var den första kvinnan att tävla för Afghanistan i OS.


Texten är ett utdrag ur SAKs kunskapsmaterial Lär känna Afghanistan. Läs mer om det här!  Där kan du även registrera dig för vårt nyhetsbrev och få hela materialet Lär känna Afghanistan som pdf.