En mörk dag för Afghanistan
Att kvinnor stoppas från att studera på universitet kommer att få förödande konsekvenser. Inte bara för kvinnorna utan för hela landet. Det skriver SAKs generalsekreterare Andreas Stefansson.
När människor i Afghanistan uppmärksammade Shab-e Yalda, vintersolståndet, med den längsta natten på året, var det också en av de mörkaste dagarna i landets nutida historia vad gäller mänskliga rättigheter. Afghanistans de facto-styre har stängt portarna till landets universitet för kvinnor. I stället för att skriva terminens sista tentor skickades tiotusentals kvinnliga studenter hem och de går en mycket oviss framtid till mötes.
Det är ett slag i ansiktet på en generation kvinnor som vuxit upp med helt andra förutsättningar än vad deras mammor gjort. Flickor i avlägsna byar har kunnat gå i skolan när allt fler fått tillgång till utbildning de senaste 20 åren. Hundratusentals kvinnor har klarat av universitetsstudier. Kvinnor har jobbat som journalister och domare, de har startat företag och de har suttit i parlamentet.
Kvinnor trotsar alla hinder
De har inte haft det lätt. Afghanistan är ett konservativt samhälle och det har alltid funnits ett visst motstånd mot kvinnors utbildning och deltagande i arbetslivet. Men trots det har de kämpat, mot traditionella normer, de har fått sina pappor och bröder att ställa upp och stötta dem. Skolor och universitet har utsatts för attacker men inte ens våldet har avskräckt dem från att fortsätta följa sina drömmar.
På BBC:s lista över inspirerande och inflytelserika kvinnor år 2022 finns Fatima Amiri, en student som överlevde en attack på ett utbildningscenter i det hazaradominerade området Dasht-e Barchi i Kabul i september. Hon förlorade ett öga i explosionen. Ändå skrev hon den afghanska motsvarigheten till högskoleprovet några veckor senare med toppresultat, och var fast besluten att studera datavetenskap. Vad händer med hennes framtidsplaner nu? Hon är bara ett exempel bland alla de kvinnor som kämpat för att ta kontroll över sina egna liv.
Utvecklingen vrids tillbaka
Beslutet att utestänga kvinnor från den utbildning som de har rätt till är en tragedi för de miljoner flickor vars drömmar nu krossats. Det är också ett hot mot hela landets framtid. Hur ska Afghanistan kunna fungera och utvecklas när halva landet inte tillåts bidra? Utan kvinnliga ingenjörer, ekonomer, jurister, journalister, barnmorskor och läkare kommer utvecklingen att vridas tillbaka flera årtionden. Dessutom kommer den braindrain som pågått sedan talibanerna tog makten att accelerera. Välutbildade afghaner med döttrar ser ingen annan utväg än att lämna Afghanistan.
Afghanistan går en mörk framtid till mötes om förbudet mot högre utbildning ligger fast när vårterminen drar igång. Jag hoppas såklart att något får talibanernas högsta ledning att ändra kurs, men i dag finns inga tecken på att så kommer att ske. Utbildningsbeskedet är bara ett i raden av påbud som begränsat flickor och kvinnors rättigheter det senaste året.
På flera håll i landet har små protester hållits, men möjligheten för det lokala civilsamhället att göra sina röster hörda är små. De facto-styret visar hittills inga tecken på att de är mottagliga för påtryckningar, vare sig från inhemska röster eller det internationella samfundet. De ekonomiska sanktioner som finns på plats har främst drabbat civilbefolkningen då ekonomin lamslagits. Men omvärlden får inte vända bort blicken.
Stödet måste fortsätta
Det går trots allt att stötta Afghanistans flickor och kvinnor. Det ser jag varje dag i det arbete som mina kollegor utför på plats i Afghanistan. Omkring 115 000 barn går i våra skolor, 65 procent av dem är flickor. Även våra skolor över årskurs sex är öppna, trots att de flesta högstadie- och gymnasieskolorna i landet är stängda. Tack vare lokalbefolkningens stöd är det möjligt. Trots enorma utmaningar och osäkerhet om vad som händer framåt måste vi fortsätta kämpa för allas rätt till utbildning.
Efter varje vintersolstånd kommer ljusare tider. Vi måste göra allt vi kan för att det också ska gälla i Afghanistan.