Det som lämnades kvar
Det talas en hel del om vilka ”fotavtryck” den internationella militära närvaron i Afghanistan lämnat efter sig. Ett avtryck är i alla fall mycket framträdande i stadsbilden – containrarna.
I hundratusentals, kanske miljontals, har de använts för att frakta varor och material till Afghanistan. De är inte vackra. Men användbara.
En begagnad container kostar 30 000 afs, ungefär 3 500 kronor, så de är värdefulla ägodelar.
De finns överallt. I stadsdelen Company, en handelsknutpunkt i utkanten av Kabul på vägen mot Maidan Shahr, finns hela kvarter som består av små affärer, verkstadsbodar, cykelreparatörer, mekaniska verkstäder, lager, alla inrymda i containrar. På andra ställen är containrarna kontor, fotoateljé, skönhetssalonger, garage….
Kabul, som är en stad där det mesta omgärdas av gråa murar, lyses visserligen upp när containrar i olika förger får agera skydd ut mot gatorna. Men vackert är det inte….
Allra vanligast är nog att de används som utrymme för kroppsvisitering och genomsökning och som övernattningsrum vid checkpoints runt om i landet.
De är också möjliga att bo i, i brist på annat. Svetsa upp en dörr och några fönster. Bygg ett tvåvåningshus. Eller varför inte ett mer komplicerat bygge med flera containrar ihopsatta i flera våningsplan och vinklar? De är som små friggebodar. På nätet har jag sett att containerhus är ett begrepp även i andra delar av världen, och kretaiviteten flödar kring hur de kan sättas ihop och pyntas – det universella svaret på friggebodarna….