De som kommer hit – och som skickas tillbaka

Under 2015 har antalet asylsökande från Afghanistan ökat dramatiskt. Från första januari till sista november sökte 36 261 afghaner asyl i Sverige. 14 710 av dem kom bara i november. Det är en ökning med drygt 1 000 pro- cent jämfört med samma period föregående år och nästan lika många som det totala antalet asylsökande 2001–2014. En så omfattande ökning går ofta att koppla till en specifik händelse – som ett krigsutbrott eller ny lagstiftning som slår mot en minoritetsgrupp – men i fallet med de afghanska flyktingarna finns hittills ingen entydig förklaring.

Anders Rydén, Afghanistananalytiker vid Migrations- verket, menar att det finns en rad olika faktorer som ligger bakom.

– Många av de asylsökande är ensamkommande minderåriga som har bott i Iran och Turkiet. Så man måste titta på minst tre länder och omständigheterna i dem när man ska klura ut varför så många människor kommer just nu, säger Anders Rydén.

År 2013 utfärdade Migrationsverket ett så kallat rättsligt ställningstagande enligt vilket det inte längre rådde väpnad konflikt i någon av Afghanistans provinser och att internflykt var ett alternativ för vuxna män. Efter det gick antalet asylsökande ned något men låg fortfarande på en historiskt sett hög nivå.

Vid slutet av förra året överlämnade de internationella trupperna ansvaret för säkerheten till de nationella myndigheterna. Sedan dess har den interna oron tilltagit, bland annat i samband med talibanernas offensiv mot staden Kunduz. Och i april i år uppdaterade Migrationsverket sitt ställningstagande och anser nu att väpnad konflikt återigen råder i de flesta provinser. I augusti visade UNAMA:s halvårsrapport att antalet civila dödsoffer under första hälften av 2015 uppgick till 1 592 döda och 3 329 skadade, de högsta siffrorna sedan FN-organet började föra statistik.

– Den generella säkerhetssituationen är den sämsta sedan 2001. Den humanitära situationen är också väldigt problematisk och den nya regeringen har ännu inte lyckats uppfylla sina vallöften om slut på korruption, krig och rättslöshet. Jag tror inte att man måste ha ett direkt hot riktat mot sin person för att fly, jag tror att det också handlar om att framtidstron är på upphällningen, säger Anders Rydén.

Ytterligare förklaringar till ökningen

Som möjlig förklaring till flyktingströmmen har anförts att iranska myndigheter blivit hårdare och utvisar fler afghanska flyktingar. Enligt Islamuddin Jurat, talesperson på afghanska Departementet för flyktingar och återvändande, MORR, motiverar Iran sin nya policy med att landet försöker hindra människor från att ta sig till Syrien och ansluta till Islamiska staten.

– Irans regering kränker dessa människors rättigheter, men den har också bett den afghanska regeringen att hindra dessa människor från att åka till Iran, säger han till Washington Post.

Men Abdul Ghafoor, migrationsrättsaktivist i Kabul med uppdrag för bland annat UNHCR, påpekar att Iran sedan lång tid massdeporterat afghaner.

– Skillnaden nu är att händelserna i Kunduz har förstärkt människors oro. De är osäkra på framtiden och regeringens kapacitet att sörja för medborgarnas säkerhet. Eftersom så många nu flyr Afghanistan så vill inte de afghanska flyktingarna i Iran återvända utan hellre söka sig vidare mot Europa, säger Abdul Ghafoor. Under sommaren släppte Turkiet också på sin gränsbevakning mot EU, vilket hade stor påverkan på flyktingströmmarna. Det redan fattiga Afghanistan har dessutom blivit ännu fattigare. När merparten av de internationella trupperna lämnade landet i slutet av 2014 följde många hjälporganisationer med. Samtidigt gör säkerhetsläget att den lokala ekonomin fortsätter att gå på knäna.

Anders Rydén på Migrationsverket ser ytterligare en förklaring. Den massiva mängden flyktingar från krigets Syrien har lett till stor tillväxt i den cyniska branschen flyktingsmuggling och konkurrensen har helt enkelt pressat priserna.

– Priserna för smuggling har gått ned, jag tror att det även finns ett sådant incitament. Att det är nu tåget går och det gäller att passa på för att inte missa chansen.

Svårt för dem som skickas tillbaka

Många av dem som nu söker asyl kommer att få stanna. Men många kommer också att skickas tillbaka till ursprungslandet. Från 2001 och fram till utgången av 2014 hade 24 335 afghaner sökt asyl i Sverige. Av dessa beviljades 76 procent uppehållstillstånd. Sverige har under dessa år skickat tillbaka nästan 6 000 asylsökande till Afghanistan. Vi vet mycket lite om vad som därefter hänt med dem.

Forskaren Liza Schuster, som har sin akademiska bakgrund på Oxford och London School of Economics, flyttade 2014 till Kabul för att studera vad som egentligen händer med dem som sänds tillbaka. Hennes forskning visar att de allra flesta försöker fly igen.

– Om någon blir deporterad hit och finner att förhållandena inte har förändrats så kommer den personen att fly igen. Det faktum att de har uppehållit sig i Europa och skaffat vänner eller familj skapar ett tryck att fly igen, liksom skulden de dragit på sig första gången. Och skammen att misslyckas inför sin familj är stor. Det här innebär att deportationer är totalt meningslösa. De gör livet hårdare för alla.

Ett argument som ibland framförs i migrationsdebatten är att en restriktiv invandringspolitik avskräcker människor från att fly. Det är ett påstående som saknar empiriskt stöd, säger Liza Schuster. Däremot visar hennes egna data att oavsett ursprungliga flyktskäl så är incitamenten

att fly alltid starkare efter ett återsändande än de var vid det första flykttillfället.

– Om du blir deporterad från Iran så finns det inget stigma. Alla vet hur villkoren ser ut där och hur polisen beter sig. Men folk som skickar en son till Europa eller Australien tror att den kommer till ett himmelrike. De vill inte ge upp den illusionen, de föredrar att tro att anledningen till deportationen är att sonen varit korkad eller begått brott, säger Liza Schuster.

Unga män från Afghanistans isolerade landsbygd möts ofta av skepsis om de återvänder. Under tiden utomlands kan de ha lagt sig till med nya kulturella vanor och upplevs ha blivit ”smittade” av västerlandet. Många åker aldrig hem igen.

– De enda jag träffat som klarat att komma tillbaka är folk som har ett starkt nätverk i Kabul och familj som har pengar, fortsätter Liza Schuster. Men om familjen sålt landet som skulle fördelas på tre bröder för att en broder ska resa och den brodern kommer tillbaka tomhänt, då kommer han hem till två andra bröder som är arga på honom.

För vissa innebär återsändandet inte bara svårigheter utan det definitiva slutet. 2006 kunde en studie från australiska människorättsorganisationen Edmund Rice Centre slå fast att av 36 afghaner som tvångsavvisats från Australien mördades två efter hemkomsten. Ytterligare sju saknades och befarades ha dödats.

Text: Ivar Andersen Foto: Christoffer Hjalmarsson

Artikeln kommer från Afghanistannytt #4 2015

---

Afghanistan-nytt är Svenska Afghanistankommitténs medlemstidning, som skickas ut till våra medlemmar och månadsgivare.