Bistånd ska hjälpa civila – hit går pengarna

(For English version, please see below)

I rapporteringen hänvisar Gad bland annat till att flera personer berättat att ”Svenska Afghanistankommittén, SAK, har en ovanligt god relation med talibaner och att de betalar skatt till dem.”

Att SAK skulle betala skatt till talibanerna är inte sant. 

I materialet nämns flera gånger att ”alla” som verkar inom talibankontrollerade områden måste betala skatt, bland annat framförs detta av en forskare vid Afghanistan Analysts Network (AAN). Uppgifterna är generaliserande, beläggs inte och stämmer inte med SAKs erfarenhet. Om en anställd inom SAK skulle förmedla organisationens och givarnas pengar till talibanerna så skulle det klassificeras som korruption, vilket SAK aldrig accepterar och alltid bekämpar. SAK utreder och agerar resolut vid varje misstanke om oegentligheter.

SAK har vid ett tillfälle det senaste decenniet pressats av lokala talibaner i ett avgränsat område i ett försök att få organisationen att betala skatt. Det ledde den gången till att SAK valde att stänga ner verksamheten i det aktuella området, hellre än att betala. Detta gick naturligtvis under en period ut över civilbefolkningen, men SAK kunde senare åter öppna när lokalbefolkningen själva förmått talibanerna att dra tillbaka kravet. 

Vad som däremot ofta förekommer är att talibaner kräver familjer eller hela byar på vad som motsvarar ”tionde” av skörden. Vidare bedrivs omfattande utpressning mot framförallt affärsmän och företag i kombination med våld och hot. De senare är för övrigt ofta registrerade som ”NGOs”, dvs organisationer, vilket också är det begrepp som den intervjuade forskaren Said Reza Kazemi använder.

Avseende att SAK skulle ha ”en ovanligt god relation med talibaner”, så är SAK generellt en respekterad organisation i Afghanistan eftersom vi arbetat konsekvent på plats sedan 1982. SAK har arbetat med och för civilbefolkningen under den sovjetiska ockupationen, under ett blodigt inbördeskrig och under epoken efter 2001. Till skillnad från nästan alla andra organisationer, blev SAK kvar och arbetade för civilbefolkningens behov och rättigheter även under talibanernas tid vid makten på 90-talet. Detta bidrar till att SAKs insatser respekteras idag. Ibland till och med av talibaner. Det gör också att SAK bland stora delar av befolkningen på landsbygden inte, som en del andra organisationer, ses som främmande. 

SAKs relation med talibanerna är dock inte bättre än att de regelbundet utsätter våra verksamheter, människor vi arbetar för och våra anställda för hot och våld, och har ibland tvingat SAK att stänga till exempel skolor och hälsovårdskliniker.

Många områden kontrolleras av regeringen på dagen och talibanerna på natten. SAK står dock alltid på civilbefolkningens sida, det har vi gjort i 40 år och det kommer vi att fortsätta göra. I de flesta områden i världen med internationellt bistånd pågår någon form av konflikt, och organisationer som SAK måste hålla sig neutrala och fokusera på att hjälpa de mest utsatta. SAK kan därför inte helt avstå från att arbeta i områden som domineras av talibaner eller andra grupper. Det vore fundamentalt emot SAKs principer och civilbefolkningens mänskliga rättigheter.

SAK är högst medvetet om att svenskt och internationellt bistånd, liksom det militära och statliga stödet, självklart blir en del av den lokala ekonomin och att vi därmed måste förhålla oss till konflikten, kriminaliteten och korruptionen i landet. Därför gör vi vårt yttersta för att säkra att medel används som avsett. Organisationen har väl utvecklade kontrollsystem och visselblåsarfunktioner. Sådana kan inte alltid förhindra korruption, men de leder till att organisationen upptäcker, stoppar och öppet redovisar oegentligheter.

SAKs bistånd gick förra året bland annat till närmare 2,9 miljoner patientbesök vid SAKs sjukhus och kliniker och till att ge fler än 87 000 barn utbildning. Bistånd ska hjälpa civila och stärka deras rättigheter – det är dit våra givares pengar går.

Aid should, and does, help civilians

The Swedish Committee for Afghanistan, SCA, welcomes the scrutiny of aid efforts in Afghanistan by journalist Magda Gad and the Swedish tabloid Expressen. It is a relevant and largely balanced account of the very difficult environment in which the Afghan civilian population lives and SCA operates. SCA however finds that a few essential corrections are needed.

In the articles, Gad refers to several unidentified individuals commenting ”… the unusually good relationship between the Taliban and the Swedish Committee for Afghanistan (SCA). Allegedly, the NGO even pays taxes in Taliban-controlled areas…”.

This is not true. SCA does not pay taxes to the Taliban.

In the published articles it is repeatedly claimed that ”everyone” who works in Taliban controlled areas must pay taxes. One source is a researcher at the Afghanistan Analysts Network, AAN. The statement is generalizing, it is not substantiated, and it is not the experience of SCA. If an employee of SCA was to pass on funds from the organization and its donors to the Taliban, it would be classified as corruption, which SCA never accepts and always fights. Whenever irregularities are suspected, SCA investigates and acts resolutely.

On one occasion in the past decade, local Taliban have attempted to pressure SCA to pay taxes in a specific area. Rather than paying, it led SCA to close operations in the area. This of course affected the civilian population, but SCA was later able to reopen, mainly thanks to the local population themselves persuading the Taliban to withdraw the tax claim.

However, Taliban frequently demands that families or entire villages pay the “Taliban tax”, more or less equaling the tradition of paying a share of the harvest. Further, mostly businessmen and companies are frequently exposed to extortion in combination with violence and threats. The latter are often registered as ”NGOs” (non-governmental organizations), which is also the term used by the researcher Said Reza Kazemi, interviewed by Gad.

Referring to SCA having ” unusually good relationship [with] the Taliban”; SCA is generally a respected organization in Afghanistan due to the fact that it has worked continuously and consistently in the country since 1982. SCA was there with and for the civilian population during the Soviet occupation, during a bloody civil war and has remained during the period after 2001. Unlike many other organisations, SCA remained and worked for the needs and rights of the civilians even under the Taliban regime during the 1990s. All this has contributed to SCA being a respected organization today. Occasionally also respected by Taliban. It also means that SCA amongst a large part of the rural population is not considered as foreign, in contrast to many other organizations.

Still, the relation between SCA and the Taliban is no better than them regularly threatening and endangering our projects, the people we work for and our staff. On occasion this has forced SCA to close schools, health clinics and other facilities.

Many areas in Afghanistan are controlled by the government during day and by Taliban during night. Regardless who is in power SCA always sides with the civilian population. We have done so for 40 years and we will continue to do so. In most areas of the world where international aid is necessary and conflict is ongoing, organisations such as SCA must remain neutral and focus on targeting the most vulnerable. Therefore SCA cannot completely refrain from operating in areas dominated by Taliban or other armed opposition groups. To withdraw would be fundamentally against SCAs principles and the human rights of the civilian population.

SCA is most aware that Swedish and international aid, as well as military and state aid, unavoidably becomes part of the local economy. We therefore have no choice, we have to deal with the conflict, the crime and corruption. This is also the reason why we do our utmost to ensure that funds are
used as intended. The control systems and whistle blower functions of SCA are well-developed. They may not always and in every case prevent corruption, but they help the organisation to detect, stop and openly report fraud.

In 2018, SCA aid funds made it possible for nearly 2.9 million patients to receive treatment at SCA-run hospitals and clinics. More than 87,000 children were provided education. Aid should empower and help civilians and strengthen their rights – which is what our donor funds do.