Foto: Christoffer Hjalmarsson

Flickors skolgång

När krigen i Afghanistan började i samband med Sovjetunionens ockupation 1979 gick mycket få flickor utanför städerna i skolan. På landsbygden hade då färre än en procent av kvinnorna över 25 år gått i skolan över huvud taget. Av de få som gått hade ingen avslutat grundskolan. I städerna hade knappt 12 procent av kvinnorna gått i skolan. I dag går i genomsnitt 35 procent av Afghanistans flickor i skolan i någon utsträckning. 

Vanligt att flickor inte anses behöva utbildning

På 1990-talet blev talibanerna kända för att stänga flickskolor i Afghanistan. På senare år har talibanerna svängt något i den frågan, men många kan ändå uppfatta det som om det bara är talibanerna som är emot flickors skolgång. I själva verket är det en djupt rotad tradition i Afghanistan att kvinnors roll i livet framför allt är att vara maka och mor. Denna föreställning finns alltså också långt utanför talibanernas krets.

Därför anser många att flickor inte behöver någon ytterligare skolgång efter att de har blivit giftasvuxna, vilket kan vara redan i 12-årsåldern i de samhällen där de gamla traditionerna lever kvar som allra starkast. Där sammanfaller giftasåldern med puberteten, så många afghanska flickor lämnar helt enkelt skolan när de får sin menstruation. 

Haidar Khani School. Foto: Christoffer Hjalmarsson. 

Bristande hygien ett hinder för skolgången

Förutom att stödet att gå i skolan kan vara svagt hemifrån kan flickors skolgång också kompliceras av bristande kunskap om menstruation och kroppens utveckling. Eftersom skolorna ofta saknar hygieniska och avskilda toaletter blir puberteten ett mycket konkret hinder för många flickor att fortsätta skolan. 

Antalet afghanska flickor som börjat skolan har ökat markant på senare år, men det är fortfarande en utmaning att få flickorna att gå ut gymnasiet. 

Talibanernas syn på flickor i skolan har svängt

Under talibaneran i Afghanistan förbjöd regimen flickor över 9 år att gå i skolan. Deras inställning var att så kallade moderna eller västerländska skolor, med utbildning i en rad världsliga ämnen och inte enbart i islam, var emot sharia. 

Men under senare år har talibanrörelsen centralt ändrat sin negativa inställning till sekulära skolor. Den tidigare talibanledaren Mullah Mohammad Omar utfärdade under 2011 ett dekret om att hans följare inte skulle attackera skolor och hota skolbarn, och under 2012 deklarerade rörelsen att man inte längre motsatte sig utbildning av flickor. 

Det vanligaste är att lokala talibankommendanter inrättar sig efter talibanrörelsens ledning, men ledningen följs inte alltid vilket gör att det finns ganska stora variationer inom rörelsen. Trots den ändrade ideologiska linjen ökade antalet hot och konflikter mot skolor och skolpersonal med 86 procent under 2015 jämfört med samma period 2014. Talibanmedlemmar låg bakom de flesta attackerna, som ledde till att nästan 140 000 afghanska barn inte fick tillgång till utbildning. Allra flest incidenter under 2015 skedde i provinserna Nangarhar och Kunduz.

Läs om SAKs arbete med flickors skolgång i Afghanistan.