Foto: Björn-Åke Thörnblom.

Afghaner på flykt

Varför flyr människor från Afghanistan?

De största orosmomenten för Afghanistans befolkning är säkerheten, landets ekonomi och människors möjligheter att kunna försörja sig. För trots att mycket har blivit bättre efter att talibanregimen föll 2001 har Afghanistan inte blivit mer säkert – tvärtom. Det är också svårt för många afghaner att hitta något att leva av.

Fler attacker och fler civila offer varje år

Varje år de senaste åren har inneburit fler attacker, fler skadade och fler döda i Afghanistan. Den våldsamma trenden fortsatte också 2016 med 11 418 dödade civila enligt FN:s Afghanistaninsats UNAMA. Det är mer än dubbelt så många som 2009, året då FN började föra statistik. 

När de internationella ISAF-styrkorna lämnade Afghanistan 2014 ändrade de väpnade oppositionella grupperna, med talibanerna i spetsen, sin krigföringstaktik. I stället för gerillakrig är det nu mer markstrider, alltså den stridstaktik som skördar allra flest civila offer. Den nya taktiken leder till fler väpnade sammandrabbningar, och därmed fler döda även bland de som strider. Under 2015 förlorade den afghanska armén fler än 12 000 soldater. 

Väpnade oppositionsgrupper på frammarsch

Säkerhetsläget i Afghanistan är svårt att bedöma, och har dessutom böljat fram och tillbaka under lång tid. Under 2015 lyckades talibanrörelsen och andra väpnade oppositionsgrupper ta kontroll över fler distrikt än något tidigare år. De lyckades också hålla distrikten under längre tid. Men det är inte alltid lätt att avgöra om det är talibanerna eller regeringen som har kontroll i ett visst distrikt – ibland har regeringen bara kontroll över själva administrationsbyggnaden eller stadskärnan, medan talibanerna kontrollerar allt runtomkring. 

Sedan ett par år finns också IS i Afghanistan, men hittills har de bara kontroll över mindre områden. Både regeringen och talibanerna kämpar mot dem, och till skillnad från talibanerna har IS inte något stöd hos lokalbefolkningen. Därför bedöms de inte ha några förutsättningar att växa och sprida sig på allvar i Afghanistan. Dock stod IS bakom en attack mot en civil hazardemonstration i Kabul i juli 2016, där 80 människor dödades och över 250 skadades. 

Svårt för många afghaner att försörja sig

Afghanistans ekonomi har blivit sämre överlag, vilket har lett till fler arbetslösa och mer fattigdom. Samtidigt går det bara att odla på en liten del av landets yta, och på många håll är jorden obrukbar på grund av alla de minor som har placerats ut under många år av krig. För många är det dessutom mer lönsamt att odla vallmo för opiumframställning än att odla andra grödor för till exempel mat. 

Miljontals återvändare och internflyktingar

Vidare har befolkningen i Afghanistan hela tiden ökat, trots att många afghaner befinner sig på flykt. När talibanregimen föll 2001 återvände hela 5,5 miljoner människor till Afghanistan, framför allt från Pakistan och Iran. Det finns också cirka en miljon internflyktingar i Afghanistan, som flyr från osäkerhet, strider, fattigdom och naturkatastrofer i olika delar av landet. I september 2016 släppte FN rapporten Afghanistan flash appeal där de larmade om en förvärrad humanitär kris i Afghanistan till följd av det ökade antalet internflyktingar och återvändande. 

Många återvändare, internflyktingar och fattiga har flyttat in till städerna för att försöka hitta en försörjning. Det gör att städerna växer mycket snabbt. Som exempel har Kabuls invånarantal stigit från cirka en miljon år 2001 till 3,6 miljoner år 2015.  

Misstro mot den afghanska demokratin

År 2015 såg Europa och Sverige en mycket stor ökning av asylsökande, framför allt från Syrien men också från Afghanistan. Till Sverige kom 41 000 afghaner, varav 23 000 var ensamkommande minderåriga. 

Många undrade varför så många afghaner lämnade sitt land just 2015, eftersom förhållandena i Afghanistan var svåra också åren dessförinnan. En del av svaret finns i 2015 års undersökning A Survey of the Afghan People, som visar att afghanernas framtidstro sjönk rejält under 2015. Tidigare har framtidstron tvärtom ökat varje år i tio års tid. Undersökningen visar också att tilltron till den afghanska demokratin sjönk rejält 2015.

Presidentvalet grusade afghanernas förhoppningar

En del analytiker menar att många afghaner hade haft stora förhoppningar på Afghanistans utveckling fram till år 2014, då det hölls allmänna val och Afghanistan fick en ny, folkvald president: Ashraf Ghani. När det sedan visade sig att inte särskilt mycket förändrades blev besvikelsen och hopplösheten stor.

Valresultatet var dessutom komplicerat och ledde till splittring. Ashraf Ghani utnämndes till vinnare i juni 2014, efter en lång och våldskantad valprocess. Den andra huvudkandidaten Abdullah Abdullah anklagade omedelbart Ghani för valfusk. Det politiska läget förblev låst hela sommaren 2014 och ingen president kunde tillsättas förrän efter förhandlingar med USA:s utrikesminister John Kerry. Till slut enades man om att dela makten så att Ghani blev president och Abdullah blev försteminister. Ghani svors in 29 september 2014.

Följden av maktdelningen är stora slitningar inom den afghanska regeringen, och att president Ghani har begränsat handlingsutrymme. Kerrys medling mellan presidentkandidaterna har också gett talibanerna vatten på sin kvarn att Ghani-administrationen styrs av USA.