Flykt

Under de senaste åren har många ensamkommande barn sökt sig till Sverige. Mer än hälften av de afghaner som sökte asyl i Sverige under 2015 är minderåriga. De flesta är pojkar, eftersom resan anses vara för farlig och olämplig för flickor. 

Pojkar förväntas också ta ett stort ansvar för familjens försörjning. Sonens resa blir förhoppningen om en ljusare framtid, inte bara för honom själv utan för hela familjen. 

Landet de ofta unga pojkarna flyr ifrån är ett land med oerhörd fattigdom. Efter flera decennier av krig, konflikter, invasion och ockupation är framtidstron lägre än någonsin. Minor gör marken obrukbar, klimatförändringarna för med sig torka och attackerna på civila ser inte ut att minska. Dessutom gör den utbredda korruptionen och de fortsatta väpnade konflikterna att nästan ingen är beredd att investera i landet. 

Många säger att droppen som fick bägaren att rinna över var det låsta politiska läge som uppstod efter valet 2014. Då släcktes hoppet om en bättre framtid, och många unga människor försöker i stället hitta ett bättre liv någon annanstans. En hel del flyr inom Afghanistan, men de allra flesta flyr till grannländerna Iran och Pakistan. Vissa kommer till Europa och Sverige. 

En stor del av de afghaner som flyr till Europa och Sverige är hazarer. Det är en folkgrupp som utgör 10–15 procent av befolkningen, och som genom historien blivit diskriminerade och förföljda av olika makthavare och extremister. Det beror framför allt på att hazarerna ofta är shiamuslimer, till skillnad från majoriteten av Afghanistans befolkning som är sunnimuslimer.

Hopp om utbildning och trygghet i Sverige

Det finns flera anledningar till att afghaner söker sig till Sverige. Sverige har i jämförelse ett generöst asylmottagande av minderåriga, och det finns möjlighet att utbilda sig. Dessutom har Sverige en lång tradition av att hjälpa afghaner på flykt sedan Sovjets ockupation 1979. En del av de som kommer har därför släkt här, men inte alla.