Finanser, handel och utländskt stöd

Statens finanser

Efter 2002 och fram till maktskiftet 2021 har den afghanska statsbudgeten till största delen varit biståndsfinansierad.

Den finansieringen ströps av givarländerna när talibanerna intog Kabul i augusti 2021. Den afghanska centralbankens tillgångar, som till största delen fanns på utländska konton, blockerades samtidigt och transfereringar till andra banker i Afghanistan stoppades också. Det försatte landet i en akut ekonomisk kris av flera dimensioner. Inte minst drabbades vanliga afghaner, när det plötsligt blev svårt att få ut sina pengar från banken och omöjligt att ta emot pengar från utlandet.

Under vintern 2021 och våren 2022 skedde vissa mindre förändringar i riktning mot normalisering. Det blev till exempel möjligt för afghaner att få ut begränsade mängder kontanter från sina bankkonton. Men centralbankens tillgångar i utlandet förblev frusna och det bistånd som tidigare gick genom statliga departement dirigerades om eller hölls inne.

För att ge en bild av hur det såg ut tidigare så var finansministeriets budget för 2016 på 6,85 miljarder dollar (cirka 60 miljarder kronor), inräknat utvecklingsbudgeten på 2,3 miljarder dollar (drygt 22 miljarder kronor). Den ordinarie budgeten bekostade bland annat löner för statligt anställda och säkerhetsstyrkornas personal, som består av cirka 350 000 militärer och poliser.

Det afghanska finansministeriet räknade vid den tiden med att 50 procent av den totala statsbudgeten och cirka 90 procent av utvecklingsbudgeten var biståndsfinansierad.

Utrikeshandel

Afghanistans lagliga export 2014 var värd motsvarande knappt 5 miljarder kronor, medan importen låg på motsvarande cirka 66,5 miljarder kronor – exklusive insmugglade varor. De viktigaste lagliga exportvarorna var frukt, grönsaker, samt torkad frukt, mattor, bomull och karakulskinn. De främsta importvarorna är livsmedel, petroleumprodukter, fordon, maskiner och textilier. Men uppskattningar från den tiden menade att 15–20 procent av all handel i Afghanistan var med smuggelgods.

De största illegala exportprodukterna har sedan länge varit opium och heroin. FN:s organ för bekämpning av droger och kriminalitet, UNODC, uppskattar exportvärdet av afghanskt opium och heroin i Västeuropa och Balkan till 28 miljarder dollar (över 240 miljarder kronor), vilket är 30 procent mer än Afghanistans BNP år 2014.

Utländskt ekonomiskt stöd

Afghanistan har sedan 1880-talet varit beroende av utländskt stöd för att finansiera de statliga utgifterna, från Storbritannien och sedan från Sovjet.

Efter USA:s invasion 2001 satsades stora belopp på civilt bistånd och år 2012 hade 55 miljarder dollar totalt anslagits i civilt bistånd till Afghanistan av det internationella samfundet sedan 2002. Enligt Världsbanken kom 96 procent av de offentliga utgifterna i Afghanistan 2013 från utländska givare. Biståndet har minskat efter 2012, men på det internationella biståndsmötet i Tokyo 2012 utlovade det internationella samfundet ytterligare 16 miljarder dollar de närmaste fyra åren. Sverige har lovat att bidra med 8-8,5 miljarder kronor åren 2015–2024.

Det finns stora oklarheter kring hur stort stöd omvärlden kommer att ge Afghanistan efter maktskiftet i augusti 2021. Sveriges utrikesminister Ann Linde har blivit känd för sitt uttalande om att ”inte en spänn” ska gå till talibanerna, en inställning som delas av många andra givarländer. Samtidigt har de humanitära behoven i landet växt enormt efter maktskiftet och mycket av biståndet har omdirigerats till akuta humanitära insatser.

Svenska Afghanistankommittén försvarar utvecklingsbiståndet, det vill säga bistånd som har ett långsiktigt syfte att minska fattigdom och ge människor i Afghanistan makt över sina egna liv.


Uppgifterna för värdet av summor i US dollar i svenska kronor är från slutet av februari 2017.