Utrikeshandel och utländskt ekonomiskt stöd

Utrikeshandel

Afghanistans lagliga export 2014 var värd motsvarande knappt 5 miljarder kronor, medan importen låg på motsvarande cirka 66,5 miljarder kronor – exklusive insmugglade varor. De viktigaste lagliga exportvarorna är frukt, grönsaker, samt torkad frukt, mattor,bomull och karakulskinn. De främsta importvarorna är livsmedel, petroleumprodukter, fordon, maskiner och textilier. Men uppskattningar tyder på att 15-20 procent av all handel i Afghanistan är med smuggelgods.

De största illegala exportprodukterna är opium och heroin. FN:s organ för bekämpning av droger och kriminalitet, UNODC, uppskattar exportvärdet av afghanskt opium och heroin i Västeuropa och Balkan till 28 miljarder dollar (över 240 miljarder kronor), vilket är 30 procent mer än BNP 2014.

Utländskt ekonomiskt stöd

Afghanistan har sedan 1880-talet varit beroende av utländskt stöd för att finansiera de statliga utgifterna. Så kommer det troligtvis också att förbli under överskådlig tid. År 2012 hade 55 miljarder dollar totalt anslagits i civilt bistånd till Afghanistan av det internationella samfundet sedan 2002.

Enligt Världsbanken kom 96 procent av de offentliga utgifterna i Afghanistan 2013 från utländska givare. Biståndet har minskat efter 2012, men på det internationella biståndsmötet i Tokyo 2012 utlovade det internationella samfundet ytterligare 16 miljarder dollar de närmaste fyra åren. Sverige har lovat att bidra med 8-8,5 miljarder kronor åren 2015-2024.

Det utlovade biståndet är villkorat. Afghanistan måste uppfylla vissa krav på korruptionsbekämpning, mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter med mera för att få de utlovade pengarna. Det internationella samfundet har förbundit sig att låta hälften av biståndet gå via den afghanska staten och att 80 procent av det totala biståndet ska ligga inom ramarna för det som prioriteras inom Afghanistans utvecklingsstrategi.

Hur det blir med biståndslöftena i verkligheten är oklart, liksom den afghanska statens åtaganden. Erfarenheten är att många länder har lovat runt och hållit tunt. När stödet var som störst uppskattas inte ens hälften av vad som utlovats ha betalats ut av givarländerna.

Dessutom minskade den största biståndsgivaren USA 2014 ned på sitt civila bistånd genom USAID med hälften, jämfört med året innan. Totalt hade ändå USA mot slutet av 2016 bidragit med närmare 47 miljarder dollar i bistånd sedan 2002.

USA är också den största militära bidragsgivaren och hade mot slutet av 2016 anslagit sammanlagt cirka 70 miljarder dollar till de afghanska säkerhetsstyrkorna.


Uppgifterna för värdet av summor i US dollar i svenska kronor är från slutet av februari 2017.