Ekonomi och näringsliv

Afghanistans naturresurser utgörs av bland annat naturgas, olja, järnmalm och koppar. Jordbruk är en stor del av landets ekonomi och 79 procent av befolkningen beräknades före 2021 vara beroende av jordbruket för sin försörjning.

Talibanernas maktövertagande i augusti 2021 gör att mycket är oklart vad gäller Afghanistans framtida ekonomiska utveckling, eftersom landet har blivit både politiskt och ekonomiskt isolerat från omvärlden.

Redan under den tidigare regeringen var statsfinanserna svaga och investeringsviljan låg på grund av de problem som då fanns med en pågående väpnad konflikt, utbredd korruption och svag infrastruktur.

Under perioden 2001 och fram till 2013 var tillväxttakten mycket god, men rasade därefter. Från att ha ökat till 14 procent 2012 minskade den till 2 procent 2014. Den svaga ekonomin och den stora arbetslösheten i landet skapade en bristande framtidstro hos befolkningen och även starka incitament för människor att migrera för att söka sin försörjning.

Det som drev den positiva ekonomiska utvecklingen 2001–2013 var en ohållbar biståndsrelaterad konsumtion, som byggde på enorma utbetalningar knutna till den internationella närvaron. Och 2014 var ett år för stora förändringar i Afghanistan. Först allmänna val, där Ashraf Ghani blev president, och sedan de internationella truppernas tillbakadragande – enligt plan. Det senare påverkade ekonomin i hög grad. Enligt det afghanska investeringsorganet AISA ökade investeringarna 2013 med 25 procent. År 2014 minskade istället investeringarna med 35 procent i jämförelse med föregående år.

Byggnadssektorn har varit särskilt beroende av utländsk närvaro. Uppskattningsvis 60 procent av alla byggnadskontrakt 2013 finansierades antingen av den utländska militären eller av civilt bistånd.

Världsbanken uppskattade 2014 den afghanska bruttonationalprodukten till 20,84 miljarder dollar. Som jämförelse hade Sverige 2014 en BNP på 570 miljarder dollar, Iran 415 miljarder dollar och Pakistan 246 miljarder dollar. Cirka 90 procent av Afghanistans BNP det senaste decenniet beräknades komma från den utländska militären och bistånd, något som givetvis har förändrats dramatiskt efter USA:s militära tillbakadragande och talibanernas maktövertagande 2021.

Flera orsaker till den svaga ekonomin

Det finns flera historiska orsaker till Afghanistans dåliga ekonomi. Den stora och grundläggande är förstås de många åren av krig och konflikt, som lett till mycket svaga samhälleliga strukturer och en svag stat. Andra svårigheter för företag att fungera har varit bristen på elektricitet och den bristfälliga infrastrukturen – som vägar, vatten och internet. Andra problem för näringslivet som angavs var svårigheter med bankgarantier och korruption.

Afghanistan var världens 12:e svåraste land att göra affärer i enligt Världsbankens årsrapport 2015. Året innan var det världens sjunde svåraste land för affärsverksamhet.

Korruption – ett gigantiskt utvecklingshinder

Det kanske allra största problemet för den ekonomiska utvecklingen i Afghanistan har varit den starkt utbredda korruptionen. Afghanistan hamnade i den absoluta världsbotten på Transparency Internationals index över världens länder, plats 169 av 176 länder, år 2016. 90 procent av afghanerna angav – i undersökningar genomförda under den tidigare regeringen – att korruption var ett problem i det dagliga livet.

Hur korruptionen kommer att utveckla sig under talibanernas regim är det för tidigt att säga något om. Många bedömare har dock pekat ut både den höga arbetslösheten, den svaga ekonomin och den utbredda korruptionen som faktorer som underlättade talibanernas väg till makten 2021. Den tidigare regeringen, under Ashraf Ghanis ledning, hade helt enkelt ett allt svagare stöd hos befolkningen på grund av dessa faktorer.

Även biståndsorganisationer som Svenska Afghanistankommittén stöter hela tiden på korruption och måste ständigt aktivt bekämpa den.

Uppgifterna för värdet av summor i US dollar i svenska kronor är från slutet av februari 2017.