Melonmarknad i Pul-e Khumri. Foto: Börje Almqvist.

Ekonomi och näringsliv

Afghanistans ekonomi och näringsliv har stora problem. Även om det finns en hel del naturresurser i landet, som naturgas, olja, järnmalm och koppar, är statsfinanserna svaga och investeringsviljan låg. Efter talibanregimens fall 2001 var tillväxten mycket god ända fram till 2013, men har därefter fallit dramatiskt.

Den fortsatta väpnade konflikten är en tung faktor bakom den svaga investeringsviljan, och för hela den afghanska ekonomin är den enorma korruptionen en annan kraftigt hämmande faktor för ekonomisk utveckling.

Efter talibanregimens fall 2001 och fram till 2013 var tillväxttakten mycket god, men rasade därefter. Från att ha ökat till 14 procent 2012 minskade den till 2 procent 2014. Den svaga ekonomin och den stora arbetslösheten i landet skapar bristande framtidstro hos befolkningen och är starka incitament för människors behov av att migrera för att söka försörjning. Det kan vara inom landet eller utanför det. Världsbanken bedömer att tillväxttakten kommer att börja stiga sakta från 2017.

Det som drev den först positiva ekonomiska utvecklingen efter tabilanregimens fall var en ohållbar biståndsrelaterad konsumtion, som byggde på enorma utbetalningar knutna till den internationella närvaron. Och 2014 var ett år för stora förändringar i Afghanistan. Först allmänna val, där Ashraf Ghani blev president, och sedan de internationella truppernas tillbakadragande – enligt plan. Det senare påverkade ekonomin i hög grad.

Den tidigare kraftiga ökningen av investeringar i
landet har därefter blivit det motsatta. Enligt det afghanska investeringsorganet AISA ökade investeringarna 2013 med 25 procent. År 2014 minskade istället investeringarna med 35 procent i jämförelse med föregående år.

Byggnadssektorn har varit särskilt beroende av utländsk närvaro. Uppskattningsvis 60 procent av alla byggnadskontrakt 2013 finansierades antingen av den utländska militären eller av civilt bistånd. Byggsektorn har trots minskad utländsk militär närvaro och minskat bistånd ändå klarat sig relativt bra. Anledningen till detta är att den till stor del är knuten till den offentliga sektorn, med projekt som löper över flera år. Men den tidigare minskningen på uppskattningsvis 50 procent mellan 2010 och 2013 har lett till ökad arbetslöshet, minskad handel och en nedgång inom transportsektorn när efterfrågan på byggmateriel och konsumtionsvaror minskat.

De senaste åren beräknas mark- och fastighetspriserna (som steg dramatiskt efter talibanregimens fall) ha minskat med 30-60 procent. Ett annat tecken på nedgången i ekonomin från 2014 är att nyregistreringen av företag minskat med nästan 50 procent i jämförelse med 2012. Världsbanken uppskattade 2014 den afghanska bruttonationalprodukten till 20,84 miljarder dollar. Som jämförelse hade Sverige 2014 en BNP på 570 miljarder dollar, Iran 415 miljarder dollar och Pakistan 246 miljarder dollar. Cirka 90 procent av Afghanistans BNP det senaste decenniet beräknas komma från den utländska militären och bistånd. 

Flera orsaker till den svaga ekonomin

Det finns flera orsaker till Afghanistans dåliga ekonomi. Den stora och grundläggande är förstås de många åren av krig och konflikt, som lett till mycket svaga samhälleliga strukturer och en svag stat. Under senare år har osäkerheten också återigen ökat i Afghanistan, och det har minskat viljan att investera i landet. En undersökning som gjordes av den afghanska handelskammaren i början av 2015 bland privata näringslivstoppar visade att man anser den bristande säkerheten vara den största utmaningen.

Andra svårigheter för företag att fungera är bristen på elektricitet och den bristfälliga infrastrukturen – som vägar, vatten och internet. Andra problem för näringslivet som angavs var svårigheter med bank- garantier och korruption.

Afghanistan är världens 12:e svåraste land att göra affärer i enligt Världsbankens årsrapport 2015. Året innan var det världens sjunde svåraste land för affärsverksamhet. Den afghanska valutan föll tungt mot dollarn 2015 och kapitalflykten har ökat.

Korruption – ett gigantiskt utvecklingshinder

Det kanske allra största problemet för den ekonomiska utvecklingen i Afghanistan är den starkt utbredda korruptionen. Afghanistan hamnar där i den absoluta världsbotten på Transparency Internationals index över världens länder, 169 av 176 länder år 2016. Trenden de senaste åren har dessvärre varit att korruptionen ökar.

Korruptionen är överallt närvarande och hämmar kraftfullt ekonomisk, social och samhällelig utveckling, liksom framväxten av ett fungerande rättssamhälle. Den drabbar både statsbygget och enskilda medborgare, samt företag och organisationer. 90 procent av afghanerna anger att korruption är ett problem i det dagliga livet.

President Ashraf Ghani har lovat både det afghanska folket och det internationella samfundet att vidta kraftåtgärder för att bekämpa korruptionen, vilket är en av förutsättningarna för fortsatt internationellt stöd.

Men hindren för korruptionsbekämpning är många, eftersom den genomsyrar ministerier, rättsväsendet, polisen och administrationen på alla plan. För att få samhällstjänster utförda, liksom att få en del anställningar inom staten och den offentliga sektorn krävs ofta mutor.

Det har avslöjats att det förekommer påhittade skolor och lärare, soldater och poliser som det betalas ut löner för trots att de inte finns i vekligheten. Försäljning av militär utrustning (bland annat till talibanerna) och bränsle på den privata marknaden har också upptäckts.

Myndigheterna har gjort en del för att minska korruptionen. Lärare som tidigare var tvungna att avstå en del av lönen för att få ut den från lokala utbildningsdepartement får numera sin lön via mobilen (så kallad M-Paisa) och elräkningar betalas nu via M-Paisa för att undvika att elverkets avläsare inte skriver ned elkonsumtionen och kräver mutor för en lägre elräkning. (Många mäktiga personer, liksom ministerier och statliga myndigheter, struntar i att betala sina elräkningar.)

Korruption förekommer inte bara bland afghaner i landet. Mutor för att få kontrakt på transporter och försäljning av varor till de internationella (huvudsakligen amerikanska) styrkorna har avslöjats vid ett flertal tillfällen.

Även biståndsorganisationer som Svenska Afghanistankommittén stöter hela tiden på korruption och måste ständigt aktivt bekämpa den.

 


Uppgifterna för värdet av summor i US dollar i svenska kronor är från slutet av februari 2017.