Foto: Christoffer Hjalmarsson

Afghanistans befolkning

Afghanistan har mellan 26 och 33 miljoner invånare. Alla uppgifter om både den totala folkmängden och storleken på de olika etniska grupperna är uppskattningar, som ofta är ifrågasatta.

Det afghanska folket är ungt – 45 procent av befolkningen beräknas vara under 15 år. Medellivslängden är 60 år.

Omkring 70 procent av afghanerna lever på landsbygden, men en urbanisering liksom olika slags migration pågår i landet. Större städer är huvudstaden Kabul, Mazar-e Sharif och Kunduz i norr, Herat i väster, Kandahar i söder, och Jalalabad i öster.

Landet är tätast befolkat i provinserna kring huvudstaden Kabul. Andra tätbefolkade områden finns främst i Heratområdet i väster, på slätterna runt Kunduz i norr, i Nangaharprovinsen i öster samt längs floderna i provinserna Kandahar och Helmand i söder. Den bofasta landsbygdsbefolkningen lever oftast i mindre byar i anslutning till floder och konstbevattnade områden.

Omkring en tredjedel av befolkningen har jordbruk som sin huvudsakliga inkomstkälla (cirka hälften av de som bor på landsbygden). Omkring hälften av dem bedriver jordbruk enbart för självhushåll. Många livnär sig vid sidan om jordbruket även på boskapsskötsel. Det finns också mellan 1,5 och 2,5 miljoner nomader, varav en del har blivit bofasta.

Folkgrupper i Afghanistan

I Afghanistan finns ett 30-tal olika folkgrupper. Men alla beräkningar av hur stora de är, är osäkra. Det finns också politiska och ibland etiska problem med att försöka kategorisera befolkningen i etniciteter. Att göra det har inte sällan använts i politiska syften, för att splittra människor och utöva makt. Det är inte heller glasklart hur en etnisk grupp ska definieras. Det är till exempel inte ovanligt att människor gifter sig över etnicitetsgränserna, och då är traditionen att man räknar mannens och inte kvinnans etniska tillhörighet. Många gånger lever människor med olika etnicitet i fred med varandra i Afghanistans olika städer och byar. Men några huvuddrag när det gäller folkgrupperna kan vara värdefullt att ha viss kännedom om.

De fyra största folkgrupperna är pashtuner, tadjiker, hazarer och uzbeker.

Pashtuner, tadjiker och uzbeker

Den största folkgruppen är pashtunerna, som beräknas utgöra 40-45 procent av befolkningen. De flesta pashtuner bor i de södra och östra delarna av landet och talar pashtu, ett av Afghanistans två officiella språk. Det finns en stor pashtunsk befolkning också i Pakistan.

Den näst största gruppen är tadzjikerna som utgör cirka 25 procent av befolkningen. De bor framför allt i norr och nordöst och i städer. I väster, i Heratprovinsen, finns också en stor tadzjikisk befolkning. De flesta tadzjiker talar dari (afghansk persiska), Afghanistans andra officiella språk.

Uzbekerna, som utgör cirka 10-15 procent av befolkningen, bor främst i de norra delarna av Afghanistan och talar antingen dari eller uzbekiska, som är ett turkiskt språk.

Hazarerna

Hazarerna utgör runt 10-15 procent av befolkningen och bor till stor del i de centrala högländerna, främst i provinsen Bamyan, liksom i städer som Kabul, Mazar-e Sharif och i Herat. Mindre grupper med hazarer bor också i andra delar av landet.

Hazarer är av mongolisk härkomst. I motsats till de flesta andra grupper i Afghanistan är de flesta hazarer shiamuslimer. Hazarernas språk är hazaragi, en persisk dialekt, men de flesta talar även dari.

Hazarerna har historiskt varit diskriminerade, och ses ibland illa av andra grupper i Afghanistan. Men framför allt har de varit utsatta av olika regimer och grupper på grund av att de flesta hazarer är shiamuslimer. Olika makthavare, grupper och extremister har sedan slutet av 1800-talet förföljt och diskriminerat hazarer, och även genomfört massavrättningar och kidnappingar. För extremistgrupper som talibaner, al-Qaida och IS är shiamuslimer otrogna och därmed fiender. Efter talibanregimens fall 2001 blev situationen något bättre för hazarer, men de utsätts fortfarande för kidnappningar, våld och förföljelse. I juli 2016 attackerade till exempel IS-anhängare en civil hazar-demonstration i Kabul, och 80 människor dödades.

Under de senaste decennierna har många människor flytt från Afghanistan. Olika grupper har flytt vid olika tider. På senare år har många afghaner som flytt till Europa och Sverige varit hazarer.

De motsättningar som har funnits historiskt mellan olika etniska grupper kan ibland leva vidare i Sverige och i andra länder.

Några andra folkgrupper

Det finns ytterligare en rad mindre folkgrupper i Afghanistan, som turkmener, araber, kirgiser, nuristanier, med flera. 

I norra Afghanistan finns turkmener, som talar det turkiska språket turkmenska eller dari. Där finns även daritalande araber. Små grupper araber bor också i östra Afghanistan. Vidare finns kirgiser (ett turkiskt folk) och pamirer (ett dardiskt folk) längst i nordost; balucher och brahuier i söder och väster, samt aimaker av olika inriktningar i västra Afghanistan.

I bergstrakterna i öster, i huvudsak i Nuristanprovinsen, bor nuristanier. De talar fyra indoiranska språk och är det sista folk som islamiserades i Afghanistan. I utkanterna av Nuristan bor också pashaier.
Många av de folkgrupper som bor i Afghanistan finns också i grannländerna Iran, Pakistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan. I många fall bor det fler ur dessa grupper i grannländerna än i Afghanistan.